LÖGN. Läkaren Jon Tallinger och sjuksköterskan Latifa Löfvenberg har under april och maj spridit felaktiga uppgifter och konspirationsmyter om äldre coronasmittade svenskar.
AGENDA 2030. När coronakrisen ebbat ut har FN:s Agenda 2030 de bästa förutsättningar för en omställning till ett hållbart samhälle, skriver Anders Hermansson som dock menar att bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk står i vägen för en den önskvärda utvecklingen.
SAMHÄLLSUTVECKLING. “Visst är det så att pandemin har visat på ett antal svagheter med dagens samhälle. Men den ger verkligen inga argument för att återvända till ett samhälle som präglades av stagnation och frustration över brist på valfrihet”, skriver Fredrik Segerfeldt som är redaktör för den aktuella boken Ett bättre land: hur rätten att välja…
BRYTPUNKT. ”En kontinuitet har uppstått, corona har bundit samman tidigare futuristiska och så kallat orealistiska idéer med nuet. Därför har framtidsoptimisterna rätt i att vi kommit till en brytpunkt. Men ingenting är ännu hugget i sten”, skriver Lisa Gummesson.
SAMHÄLLET. “Vill vi verkligen ha ett samhälle som inte klarar att möta de mest grundläggande behov? Jag frågar, igen och igen: Vill vi verkligen det? Vi är inte så här korkade, vi är bättre, större, ödmjukare, vettigare”, skriver Crister Enander.
CORONA. Vi kämpar inte bara med en pandemi, utan också en infodemi. Det gäller att få den egna nationen, det egna laget och den egna personen att framstå som framgångsrik och fläckfri, medan skulden läggs på någon annan, skriver Erik Cardelús.
VARDAGSHYLLNING. “När min förstfödda blir riktigt dålig i dessa förskräckliga pandemitider och läggs in på sjukhus för att tillföras dropp, slår den största ängslan till.” Lasse Ekstrand undrar varför det ofta först är när det är för sent som vi minns det viktigaste i livet.
DÖDLIGHET. Inte sedan 1993 har så många dött under en månad som i april. Då var det en ovanligt svår säsongsinfluensa under en vinter, nu är vi i början av en pandemi som kommer att ta flera år att rida ut. Skillnaden stavas vaccin, skriver Sofia Nerbrand.
KORTSIKTIGHET. “Varför förbises den enklaste sortens orsak-verkan så ofta? Handlar det om okunnighet, bristande koll eller naivitet? Eller kan vi benämna det på ett annat sätt. Med ord som cynism och osunda prioriteringar, kanske?”, skriver Erik Cardelús.