ESSÄ. ”Det finns en tydlig ideologisk dimension i separationen mellan det övernaturliga och det naturliga,” skriver Johan Eddebo, docent i religionsfilosofi. Här reder Eddebo ut begreppen och menar att vi bör ha ett annat förhållningssätt till det övernaturliga.
FILOSOFI. I dag, den 17 september, är det 30 år sedan filosofen Karl Popper dog. Jesper Nordström tecknar ett porträtt av en kärv men antiauktoritär tänkare.
FACKLITTERATUR. Boken “Ekvilibrium” ger läsaren en intressant inblick i sambandet mellan kreativitet och galenskap. Frågor väcks också om dagens samhälles kluvna syn på den kopplingen, skriver Mathias Jansson.
FACKBOK. Lis Lovén har läst Bo Erikssons “Monstermanifestet” med stor behållning.
ESSÄ. “Detta sätt att se aktualiserar vår tids brist på transparens och kastar ett löjets skimmer över våra högst ostrukturerade partiledardebatter.” Carsten Palmer Schale menar att många av idéhistoriens stora tankar borde få påverka samtidsdebatten i högre grad än vad de gör.
STRINGENS. “Samtidigt kväver jag då och då ett fniss och undrar hur i helsefyr man kommer på att genomföra ett sånt här projekt”, skriver Jesper Nordström men spår samtidigt att Ola Sigurdsons bok om humorns idéhistoria kommer bli ett standardverk.
BESTÅR. Under en period på 80-talet och i början av 90-talet var bruket av metaforer starkt ifrågasatt i den litterära debatten. Men bruket består. Carsten Palmer Schale skriver här om en av litteraturens minsta beståndsdelar — metaforen.
ESSÄ. “Litteraturvetarna gör helt enkelt för litteraturen vad patologerna gör för medicinen”, skriver Erik J. Rudvall i sin följetong (läs första delen här) om litteratur och litteraturvetarens roll.
