ESSÄ. “När nu fascismen åter är på frammarsch, marscherar gör den redan, är Alvar Alsterdals bok nödvändig läsning. Den ger perspektiv och insikter som krävs att vi erövrar idag.” Crister Enander har läst Antisemitism, antisionism. Exemplet Polen som nu kommit ut på nytt.
ANTISEMITISM. I Tyskland startade den så kallade reformjudendomen. Den syftade till en assimilering, men även till en enighet av de olika schatteringarna inom den judiska tron. Ändå drabbades judarna starkast av pogromer just där, trots att de var väl integrerade i både den urbana hög- och småborgerliga miljön.
Photo: The UNZ Review. Edited by Opulens. EXTREMISM. What did the head of FBI, J. Edgar Hoover, and the future leader of the American Nazi Party, George Lincoln Rockwell, have in common 1957? The answer is the magazine “The American Mercury”. Rockwell was employed by and published articles in the magazine, an important megaphone of…
MEDIEGRANNAR. John Bercow var talman i det brittiska parlamentet i tio år, fram till att parlamentet upplöstes inför valet den 12 december i år.
EN PÅMINNELSE. Idag har det gått 80 år sedan Kristallnatten eller Novemberpogromen, som den snarare bör benämnas. Erik Cardelús påminner om de ofattbara grymheter som begicks. Vi får inte glömma vad som hände och aldrig sluta hörsamma vittnesmålen, framhåller han.
KRISTALLNATTEN. Idag den 9 november är det 80 år sedan Kristallnatten, då våldet mot judar i Nazityskland slog ut i full blom, och Weidermanns bok är en viktig pusselbit i förståelsen över hur ett helt folks kultur kunde slås i spillror, skriver Jesper Nordström.
ETT OTAL ISMER. Det finns många ismer. Men betyder beteckningarna det samma idag som när de skapades? Anders Björnsson benar upp begreppen och ger sin syn på hur ett antal ord med ändelsen -ism ska förstås i en samtidskontext.
BORTGLÖMD PROFIL. Få minns idag den framstående kulturpersonligheten Karl Warburg. I en aktuell bok av Monica Lauritzen blir han framlyft ur glömskan. Elisabeth Brännström finner en sympatisk person som hade moderna idéer.
TIDSUPPFATTNING. “Bokens huvdsakliga tema är vår tidsuppfattning som skeende eller illusion, och våra försök att förstå, mäta och dela in den. Einstein och hans relativitetsteori spelar sin roll i berättelsen och det gör också de slumpmässiga möten som kan förändra öden”, skriver Elisabeth Brännström.
