PROSA. ”Det går att läsa Ginzburgs Anteckningar från belägringen dels som en återgivning av belägringen, dels som en psykologisk skildring av hur vanliga människor agerar under exceptionella förhållanden,” skriver Robert Myhreld.
MÅLERI. Den androgyna queera realism som lyser ur Lotte Lasersteins tidiga måleri gick förlorad i och med exilen, konstaterar Kristina Maria Mezei, som skriver om en aktuell utställning på Moderna museet i Malmö.
BALTIKUM. Thomas Wihlman berättar om händelser ur sitt eget liv inspirerad av Li Bennich-Björkmans nyutkomna bok Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Östeuropa.
KRIGSFILM. En guldgrävare råkar i luven på tyska soldater när den westerninspirerade Sisu går upp på biograferna. Filmen är en platt romantisering av den finske mannens uthållighet i en karg nordlig miljö.
PROSA. Martin Söderlind har forskat i antikens kultur och samhällsliv men har på senare tid också ägnat sig åt att skriva skönlitterärt. Hans debutroman “Ögonblickar” beräknas längre fram i år. Vi har nu glädjen att presentera hans novell “Polen 1992” i två delar. En mörk men fascinerande berättelse. Fortsättning följer på onsdag.
ROMAN. Robert Myhreld reflekterar över en roman av Roch Carrier som handlar om andra värlskriget och en begravning. “”Krig, Yes sir!” är en fantastisk liten satirkryddad berättelse, konstaterar Myhreld.
VALMÖJLIGHETER. Gregor Flakierski har läst en bok som bland annat bemöter missuppfattningen av den judiska motståndsviljan under Förintelsen. “En mäktig bedrift”, lyder hans omdöme om Kenneth Hermeles “Inte som lamm till slakt“.
NAZISMEN. Nu är det 84 år sedan novemberpogromen i Tyskland ägde rum. Jesper Nordström har läst en bok av Horst Krüger om vad det var som möjliggjorde nazismens framfart i Tyskland.
ROMAN. Trots tidsdramatiken är Karin Collins bok ingen krigsroman utan en berättelse om olika människors liv i småstaden Hangö som berörs av samtidshistorien, skriver Rolf Karlman.
