NAZISTERNA. ”Med boken ”Stulen musik” har Anders Rydell fullbordat en skrämmande, men fantastiskt läsvärd, trilogi om nazisternas plundringar av Europas kulturarv.” Det skriver Mathias Jansson.
ROMAN. Bo Bjelvehammar har läst Annika Thors aktuella kortroman ”Sälflickan” och konstaterar att det är en stark gestaltning av samhällets olycksbarn. Dessutom går det att med lätthet se paralleller till det som sker i dagens samhälle.
HISTORIA. Åke Johansson konstaterar att Pia Karlssons bok ”På spaning efter Ilse” blir en resa in i en tid då inte minst ungdomen och arbetarrörelsen stod upp för drömmar om ett bättre liv. Han skriver också att det finns mycket att lära av det förra århundradet. ”Hur ska demokratin försvaras? Hur ska krig och fascismen…
ESTLAND. Den 24 februari är det 106 år sedan den Estniska republiken utropades för första gången. Enel Melberg gör en historisk återblick men skriver också om det blodiga kriget i Ukraina och det potentiella hotet mot de baltiska länderna.
RETROKULTUR. I den här ”Veckans notblad” berättar Jesper Nordström om Hans Albers, en artist som var ett stort namn i Nazityskland. Tidigare publicerade notblad hittas här.
PROSA. ”Det går att läsa Ginzburgs Anteckningar från belägringen dels som en återgivning av belägringen, dels som en psykologisk skildring av hur vanliga människor agerar under exceptionella förhållanden,” skriver Robert Myhreld.
MÅLERI. Den androgyna queera realism som lyser ur Lotte Lasersteins tidiga måleri gick förlorad i och med exilen, konstaterar Kristina Maria Mezei, som skriver om en aktuell utställning på Moderna museet i Malmö.
BALTIKUM. Thomas Wihlman berättar om händelser ur sitt eget liv inspirerad av Li Bennich-Björkmans nyutkomna bok Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Östeuropa.