EROTIK. “Vårt mål är att skapa en ny form av upphetsningsmedia – vi vill revolutionera sättet vi fantiserar på”. Anna Wallander såg vad ChatGPT åstadkommit och var snabb med att använda AI i syfte att skapa en säker plats för folk som vill utforska sina sexfantasier.
FRAMTIDSPROGNOS. Mänsklig arbetskraft trängs undan av AI inom olika branscher och den företeelsen kommer sannolikt att bli allt vanligare.
SPRÅKFÖRSTÅELSE. “Skrivandet, denna antika teknologi, förblir relevant”, menar Emil Siekkinen i denna essä om hur man formulerar sig i kommunikationen med artificiella intelligenser.
UTVECKLING. AI-chattbotar föreställer sig redan olika känslor. Hur kan utvecklingen av dessa känslor påverka oss och skulle vi ens märka av det?
KRITIK. AI-teknologin har nu nått animationindustrin. Streamingjätten Netflix har valt att lösa sin påstådda “brist på arbetskraft” med hjälp av ett billigare alternativ i form av AI. Detta har väckt kritik.
TEATER. Den senaste tiden har det skrivits och talats mycket om hur mycket den artificiella intelligen har utvecklats på blott ett par år. Men kan en AI skriva pjäser? Mathias Jansson har undersökt saken.
HYCKLERI. ”Någon AI-censor fick väl en fis på tvären och dömde ut detta som hatretorik. Mot vem? Min gammalfarfar som dog 1952? Eller har ordet ”transa” blivit det nya n-ordet?” Det skriver Opulens Jesper Nordström efter att ha stängts av från Facebook på grund av att ha kommenterat i en tråd om släktforskning.
KREATIVITET. Nyligen skrev Mathias Jansson om hur AI tar över kreativiteten. I dagens konstkrönika lägger Ida Thunström fram sin syn på AI-genererade bilder. Måste dessa kallas konst?
BILDVERKTYG. Mathias Jansson undersöker vad den nya generationen bildverktyg kan åstadkomma. Han reflekterar över hur bruket av artificiell intelligens kan komma att påverka konsten.
