JUBILEUM. Med Marcel Prousts frånfälle i november 1922 dog Europa. Eller mindre drastiskt i alla fall den stora litteraturen om det gamla Europa. Den långa episka berättelsen där inget var för litet för uppmärksamhet var på fallrepet liksom den samhällsklass som gav syre åt den.
MENTALSJUKHUS. “The mad women’s ball” bjuder på en mardrömslik resa tillbaka i tiden, till mentalsjukhuset Salpêtrière där otaliga kvinnor plågades i vetenskapens namn.
KONCEPTALBUM. Staffan Hellstrand skapar med ett varmt och innerligt tilltal, med en stark lojalitet på de utsattas sida. Texterna är stundtals mörka, men de är alltid färgstarka med poetiska och melodiösa bilder, skriver Bo Bjelvehammar.
OROSTIDER. ”Välskriven, pedagogisk och fylld av intressanta fakta och spännande tankar om nuläget och vad som kan hända med våra relationer med Ryssland.” Kurt Bäckström har läst K-G Bergströms Nöd och död – Den ryska ockupationen i Norr 1809.
PROSA. Om man vill ha fullt utbyte av Joseph O´Connors utmärkta roman Skuggspel kan man, som jag har gjort, läsa Dracula direkt efteråt och följa spåren från Lyceum till Transsylvanien. Resan blir mycket underhållande, skriver Elisabeth Brännström.
PIONJÄR. Jenny Nyströms vykortsmotiv och illustrationer producerades i stora upplagor. Konsten var därmed inte längre enbart en angelägenhet för eliten utan nådde ut till folket. Anne Edelstam har sett en aktuell utställning om denna pionjär.
BORTGLÖMD STORHET. Du behöver egentligen inte vara intresserad av Karl Warburg för att ha utbyte av denna bok, skriver Jesper Nordström i sin recension av en aktuell bok om den en gång så kände litteraturkritikern.
ELDSJÄL. “Hirsch var också känd för sin stora välvilja mot fattiga, bland Stockholms tiggare hade han nästan blivit en egen social institution som alltid delade med sig av lösa silvermynt han bar med sig i fickan”, skriver Elisabeth Brännström.
