Varför inte se en animerad film på bio?

Scen & film.
FILM. Ingela Brovik konstaterar att film är bäst på bio. Det gäller även animerade filmer. Här följer några tips om vad som finns att se just nu. animerad film, Disney, biofilm, film på bio, barnkultur, filmkonst, filmklassiker
En stillbild från den animerade filmen ”Flow ‒ katten som slutade vara rädd för vatten”, i regi av Gints Zilbalodis, Litauen.

FILM. Ingela Brovik konstaterar att film är bäst på bio. Det gäller även animerade filmer. Här följer några tips om vad som finns att se just nu.

Animerad film för alla åldrar

Animerad film på bio kan nå en mer varierad publik i olika åldrar än vad man kanske skulle förvänta sig, allt från förskolebarn till pensionärer, när man ser sig om på biografen som visar ”Flow ‒ katten som slutade vara rädd för vatten”, i regi av Gints Zilbalodis, Litauen. En film som skapats med stöd från Belgien och Frankrike. Det är en suveränt tecknad film om en ensam katt, som försöker ta sig fram genom ett landskap av skog, klippor vid havet, olika träd vid en sjö, där katten ser en båt utan bemanning.

Denna båt blir kattens farkost genom tillvaron, tillsammans med några andra djur, en lemur, en kapybara och en fågel, med yrke att vara sekreterare, samt en golden retriever. Samtliga tar plats i segelbåten och ger sig iväg på en resa genom ett trasigt landskap.

Filmen kan beskrivas som en dynamisk roadmovie genom tid och rum, där naturen ser ut att ha drabbats av en miljökatastrof. Det är starka känslor som gestaltas, speciellt genom kattens mimik och intensiva ögon som även stirrar på oss i publiken. Ja, man blir drabbad av filmens konstnärliga och emotionella kraft, ett närmast unikt filmiskt allkonstverk.

”Flow ‒ katten som slutade vara rädd för vatten” har vunnit flera priser, senast helt nyligen det stora internationella Golden Globe-priset för bästa animerade film och den står nu på short-list till Oscar. Kort sagt är det en film du inte bör missa!

”Super Charlie” ‒ en svensk filmhjälte

Super Charlie”, är en svensk animerad film i regi och manus av Jon Holmberg. Filmen bygger på en bok av Camilla Läckberg. Det är en film som nyss haft biopremiär och handlar om en av de minsta filmhjältarna jag någonsin sett på bio.

Nästan nyfödd börjar babypojken delta i det sociala livet, hemma hos mamma, författaren, och pappa, polisen. Och när Charlie ser orättvisa saker pågå så vill han också ingripa. Den lille har nämligen magiska superhjälte-krafter, även om det är oklart varifrån de kommer.

Publiken skrattar nästan oavbrutet åt den lille tuffe Charlie, hans sätt att argumentera och ingripa. Något liknande har man inte sett tidigare. Sammanfattningsvis är detta en livfull story som pendlar mellan lek och allvar och passar för alla åldrar.

Suverän animerad film

”Vem är vem?” i regi av Stina Wirsén och Linda Hambäck med Stellan Skarsgård som röst är en annan suverän svensk animerad film, också den med fokus på våra yngsta barn och deras konfrontation med större barn och vuxna. Det är en film fylld av visuell kraft och energi i sitt sätt att berätta om relationer mellan små och stora människor. Allt är ömsint, emotionellt tankeväckande och präglat av kärlek och humor.

Inte minst är filmens gestaltning av de allra minsta barnens känslor och kroppsspråk genialt, konstnärligt och känslomässigt. Här har vi att göra med en existentiell film som är extra rolig och bjuder på stark igenkänning.

En klassisk fransk film

En helt annan slags animerad film är ”Trion från Belleville”, en fransk film. Här har vi att göra med en klassiker som visats på Folkets Bio under december, om tre kvinnliga dansare som vill ta plats på scenen i Paris under en tid då kvinnor ännu inte hade rösträtt i Frankrike (eller övriga Europa). Det är en sofistikerad tecknad film vars like man inte sett, förr eller senare, snyggt gjord med vass undertext. Den finns att streama men det var utmärkt bra att få se den på bio. Filmen gestaltar tidsandan med elegans, humor och minimalistiskt extra-allt, som stannar kvar hos publiken, efteråt.

Vad vill Disney säga med sin film?

”Trion från Belleville” har fått kort visningstid på bio till skillnad från Disneys nya lejonfilm, ”Mufasa, Lejonkungen”, i regi av Barry Jenkins. Den visas oavbrutet på svenska biografer sedan premiären i december. Filmen handlar om en ung lejonkille som undrar vad han skall göra med sitt liv. Han har en sträng lejonpappa som hela tiden framför strikt patriarkala budskap om manlighet. Därtill finns det en underordnad lejonmamma som alltid ser lika orolig ut inför sonens framfart och framtid i djungeln.

Det ska sägas att det är en mycket skickligt animerad film där lejon och alla andra djur ser helt realistiska ut. Däremot saknas en fungerande story som skulle kunna föra filmen framåt för alla deppiga lejon. ”Mufasa, Lejonkungen” är välgjord och påkostad. En dyr film som denna får förvisso en stor publik, men vad vill Disneys lejonfilm egentligen berätta? Filmen verkar mest vara imponerad av sig själv, som en spegel av Hollywood i stället för att kommunicera med publiken i Sverige. Vem tjänar på det?

Film som görs i diktaturer

En annan aspekt av animerad film är hur filmer som gjorts i diktaturer, kan ha ett dolt budskap under sin glada yta. Budskap som folk utan sinne för humor/diktaturens övervakare, inte uppfattar. Denna typ av animerad film visas bland annat på dokumentärfilmfestivalen i Leipzig, vid sidan av huvudtävlingen och är ofta mycket intressant.

Använd denna!
INGELA BROVIK
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Scen & film

0 0kr