FILM. Daniél Lopez Nelson ger här en ingång och bakgrund till Spike Lees filmklassiker ”Malcolm X” som framöver kan ses på SVT Play.
I samband med presidentvalet i november slår vita amerikaner larm om att demokratin är hotad. Spike Lees Malcolm X (1992), med Denzel Washington i rollen som medborgarkämpen, framhåller en försummad realitet: att demokratin i USA historiskt sett länge varit angripen – i alla fall för landets svarta befolkning.
USA går som bekant till presidentval i november. Opinionsmätningarna förutsäger att Donald Trump går mot en seger. Samtidigt skanderar demokraterna att landets framtid står på spel; demokratin är hotad.
Angela Davis
USA har varit en demokrati sedan 1700-talet: ett politiskt system som företrätt folket och deras vilja – i alla fall landets vita befolkning. Den amerikanska aktivisten Angela Davis påvisade under 1900-talet att svarta amerikaner levde i ett parallellt system, som förekom inom landets demokratiska samhälle. Davis hävdade att USA i själva verket var fascistiskt.
Inom en demokratisk stat skyddas nämligen alla medborgares rättigheter. Detta har inte varit fallet för alla i USA. Till skillnad från vita har svarta amerikaner underkastats auktoritär ledning, nationalism, förtryck av oliktänkande och militarism. När dagens vita demokrater trångsynt varnar för demokratins sårbarhet, skymtar deras brist på empati för afrikanamerikaners upplevelser av ett demokratiskt system som inte fullt ut omfattat dem.
Malcolm X ‒ en historisk gestalt
Malcolm X är en historisk gestalt som var ett svar på det parallella fascistiska systemet. Han bekämpade, beväpnade sig mot systemet, med ordet, intellektet, en utomordentlig retorisk förmåga och ett löfte om att utkräva vedergällning i samband med våldsförtryck.
För att verkställa de sista summorna, av den uppskattade budgeten på 35 miljoner amerikanska dollar, till filmen Malcolm X var den politiskt slagkraftige regissören Spike Lee nödgad att söka sig till privata finansiärer som bland annat Oprah Winfrey och Michael Jordan. Produktionsbolaget bakom filmatiseringen, Warner Bros., vägrade nämligen att hosta upp de sista miljonerna som krävdes för att initiera levnadsteckningen av den kontroversielle Malcolm X.
Polisbrutalitet då som nu
Filmen spelades in i kölvattnet av den polisbrutalitet som, i likhet med i dag, drabbade svarta amerikaner på 90-talet. Lee inleder Malcolm X med att växelklippa mellan filmen på polismisshandeln av Rodney King – en filmatisering idag hade innehållit filmklipp på George Floyd – och en amerikansk flagga som fattar eld.
Nation of Islam och Malcolm X
I bakgrunden anklagar Denzel Washington, som Malcolm X, med dennes beslutsamma stämma, den vita mannen: ”Bröder och systrar, jag är här för att säga att jag anklagar den vita mannen. Jag anklagar den vita mannen för att vara den största mördaren på jorden […] Det finns ingen plats i denna värld där den mannen kan säga att han har skapat fred och harmoni.” Inledningen speglar den politiska åskådning som Malcolm initialt bedrev. Som medlem av den afrikanamerikanska extremistgruppen och personkulten Nation of Islam förespråkade Malcolm X bland annat en aggressiv svart nationalism, separation från vita och självförsvar.
Vid slutet av sitt liv, efter sitt utträde ur Nation of Islam, förespråkade Malcolm däremot en samexistens mellan vita och svarta.
Filmiskt hantverk
Malcolm X är över tre timmar lång och är ett utomordentligt mångfacetterat filmiskt hantverk, som till och med innehåller ett musikaliskt nummer i Roseland Ballroom i New York.
Filmens första timme pendlar konstfullt mellan medborgarkämpens barndom – Malcolm X föddes som Malcolm Little – hans tonårsliv som fifflare i Harlem, där han gick under gatunamnet Red, och hans tid i fängelse. Bildspråket är färgrikt, glödande och den turbulenta tid som Malcolm växte upp under gestaltas genom en dynamisk kamera som färdas sidledes, far upp och ner och rusar både framåt och tillbaka.
Resten av filmen är i jämförelse mer nedtonad, och skildrar Malcolms konvertering till Islam – hans själsliga vändpunkt i livet – hans inträdde i Nation of Islam, transformationen till Malcolm X, och de motsättningar inom gruppen som leder till hans utträde.
Två filmer till om Malcolm X
Vid efterfrågan av faktadrivna filmer om Malcolm X rekommenderas Netflix-dokumentärerna Blodsbröder (2021) och Vem dödade Malcolm X? (2020).
”Malcolm X” alstrar sympati och empati
Malcolm X ger en känsloladdad och subjektiv insyn i det parallella samhälle vita amerikaner gärna glömmer bort i sin idylliska återgivning av USA som välmående demokrati. Och huvudgestalten Malcolm X, livet han levde och den kamp han bedrev har en enande effekt på filmens åskådare. Den alstrar sympati och empati – förmågor som vi är i stort behov av i dagens splittrade samhällstillstånd.
Malcolm X går att se på SVT Play från och med den 30 augusti.
info@opulens.se
