FILM. Ingela Brovik skriver om hur intresset för Hasse och Tages filmskapande har väckts till liv igen. Hon berättar också om några personliga möten med den berömda duon.
Det var fullsatt när ”Picassos äventyr”visades på Folkets Bio Panora i Malmö, sista dagen innan man stängde för sommarlov. ”Picassos äventyr” producerades av Hasse och Tages AB Svenska Ord. Tage Danielsson stod för regin och manuset skrev han tillsammans med Hans Alfredson. Den är tveklöst en av deras mest egensinniga och surrealistiska filmer. Den kan rent av kallas en avantgardefilm. Den hade premiär 1978 och sågs av totalt 1,3 miljoner biobesökare i Sverige när det begav sig.
Det är en filmsuccé som satt spår. Just nu pågår ett stort konstprojekt baserat på filmen. Titeln är ”Peter Picasso” och bakom projektet står konstnären Peter Johansson. Det genomförs i Tomelilla, där filmen spelades in, och pågår nu i sommar. Bland har Johansson låtit en grupp amatörer stå med staffli och måla på torget, som Picasso i filmen. Men en utställning ingår också.
”Svenska bilder” från 1964 är Hasse och Tages första film som består av 36 olika episoder, drastiska sketcher utan inbördes sammanhang. Den visades på Cinemateket i våras i ett program av Svenska Filminstitutet med temat “Lycka”.
Det var det en lycka att få se denna film som startade någonting nytt i svensk filmhistoria. På bio Spegeln i Malmö kommer även att visas ”Att angöra en brygga” av duon och på Folkets Bio i Helsingborg kommer deras ”Den enfaldige mördaren” att visas senare i sommar.
I Helsingborg har Helsingborgs Dagblad i maj delat ut sitt allra första Hasse-pris, för att hedra Hasse Alfredson. Efter flytt från Malmö vid sju års ålder var Helsingborg staden där han växte upp och gick i skolan. En man som alltid stått upp för yttrandefrihet i sitt arbete i film och på scen.
Jag minns filminspelningen av Picassos äventyr i september 1978, då en glad Tage i blåjeans och skjorta stod med en megafon för att hans regi skulle höras av alla amatörer som spelade stadsbor i tidiga 1900-talets Paris, medan Gösta Ekman i vita shorts, svart skjorta och dito peruk, sprang runt som den unge arge Picasso.
En fönsterruta hade en spegling av Eiffeltornet, utanför stod en frisör, det räckte för att Tomelilla skulle se ut som Paris. I närheten stod Hasse, också han i blåjeans och jacka, med en liten portfölj. Stämningen var lekfull medan jobbet gjordes med energi och precision.
”Picassos äventyr” är en film om en av 1900-talets stora konstnärer och gjord med största möjliga oförutsägbarhet och surrealism, som matchar konstnärens kubism och uppror mot klassiska traditioner inom konsten.
Picassos målning om spanska inbördeskriget, ”Guernica”, var förbjuden i Spanien, men jag kunde se den på Museum of Modern Art i New York, året innan filmen spelades in.
Efter filminspelningen i Tomelilla 1978 återsåg jag Hasse och Tage i Berlin på filmfestivalen 1985 där Tage var med i egenskap av regissör till ”Ronja Rövardotter”, som vann pris. På biografen Zoo Palasts stora scen stod alla vinnare, på en av världens största filmfestivaler och såg gravallvarliga ut. Endast en enda person log , så stort att det lyste upp hela biografen – Tage – ett leende som man aldrig kan glömma. På hösten samma år gick han bort.
Senare skulle Hasse göra sin första film utan Tage och spela in utanför Tomelilla. Jag fick följa med för att se filmarbetet med ”Vargens tid”, en film med utgångspunkt i flyktingfrågan på 80-talet. Han var fortfarande i sorg över sin bästa väns bortgång. Vi talade mest om alla platser i Skåne som han utsett för denna film.
Den fick ett dåligt mottagande av framför allt en filmkritikergrupp i Stockholm som tagit på sig uppgiften (deras egen) att utnämna årets sämsta film 1988. Vargens tid blev således utnämnd till detta års sämsta film. Men nu ser det ut som om intresset för Hasse och Tages filmskapande har väckts till liv igen, med visningar av deras filmer, utställningar, program under Bergmanveckan med mera. Snart kommer det ännu mer framöver som visar att vi behöver dem, för att förstå vår egen tid.
info@opulens.se
