TV-serie. Överlag är Jordbrukarna en underhållande serie med övertygande rollprestationer och en storyline som bjuder på den ena överraskningen efter den andra, skriver Christoffer Andersson som sett den norska tv-serien som SVT nu visar.
Jordbrukarna
Regissör: Izer Aliu
Produktionsbolag: NRK
Visas på SVT1 och SVT Play. Avsnitt 1-8
”En sak har jag lärt mig om kidnappning: Det är jävligt stressande!” Marwan (Nader Khademi) har förlorat sin fästmö i en bilolycka och nu vill fästmöns föräldrar överta vårdnaden om femåriga Kiki. Planen är att ta dottern till Iran, till dotterns farfar. Izer Alius och Anne Bjørnstads norska serie Jordbrukarna (2021) börjar som en slags parodisk känga mot Inte utan min dotter (1991) och Gömda (1995). Marwan har blivit lovad ett falskt pass och när kidnappningen är genomförd och han står på plats i väntan på passet får han en dålig nyhet, som blir upptakten till handlingen: passet kommer ta tio ytterligare dagar.
Han måste alltså ha någonstans att gömma sig med sin dotter. Som tur är ska tre muslimska män, Adil (Ayas Hussain), Khabib (Arben Bala) och Tariq (Jonas Strand Gravli), flytta till en bondgård i Telemark, med täckmanteln att ta hand om gården och odla grönsaker. Av ren medmänsklighet låter Adil Marwan och lilla Kiki följa med till gården. Naturligtvis berättar inte Marwan för Adil om planen att resa till Iran eller ens att han kidnappat sin dotter – hans täckmantel: de är på semester.
Adil är en lång och gänglig före detta hiphopare, Khabib tungviktare till MMA-fighter, Tariq hette Knut Sørensen innan han konverterade till islam och Marwan, ja, han har som sagt kidnappat sin dotter och lurat i de övriga att de är på semester. Tillsammans ska de försöka leva ett vanligt bondeliv mitt den norska vischan och samtidigt undvika ögon på sina egentliga göromål. Det blir en oväntad resa full av överraskningar.
Klippteamet (Rodrigo Stoicheff, Mirja Melberg och Cathrine Svae-Johansen) har inte varit nådiga med jump-cut-sekvenserna, vilka i vanliga fall skapar irriterande avbrott i filmberättandet men som i Jordbrukarna kommer väl till pass för känslan av kaos och stress. Fördjupande ansiktsbilder knyter raka band till reality-tv och blir ett lekfullt och innovativt sätt att jobba med karaktärernas personligheter, relationer och reaktioner.
Jonas Strand Gravli är naturligtvis den stora stjärnan. De som har sett Emilie Lebech Kaaes och Adam Prices norska Netflix-serie Ragnarök (2020) minns honom säkert som inkarnationen av Loke, en rollprestation som tog honom till takvåningen på Netflixkontoret i Los Angeles. Efter Youtube-följetongen The Making of Ragnarok (2020) trodde jag Strand Gravli skulle bege sig över Atlanten, men så verkar ju inte vara fallet. Ännu i alla fall.
Nåja. Överlag är Jordbrukarna en underhållande serie med övertygande rollprestationer och en storyline som bjuder på den ena överraskningen efter den andra. Roliga och publikfriande replikväxlingar gör den högst sevärd. Jäktad och kontroversiell klippning gör bara serien gott. Den som vill uppleva ännu ett bevis på att norsk filmkonst går från klarhet till klarhet bör inte missa den här!
info@opulens.se
