FILM. Kort- och dokumentärfilmsfestivalen Nordisk Panorama har nyligen ägt rum i Malmö. Ingela Brovik rapporterar från årets upplaga som bjöd på många minnesvärda filmer.
Den 35:e upplagan av Nordisk Panorama i Malmö har nyligen avslutats med utdelning av priser till kort-och dokumentärfilm. Vinnande film blev ”Life is Beautiful” i regi av Mohamed Jabaly. Det rör sig om en norsk-palestinsk-qatarisk samproduktion. Det är en film som visar en regissör vars liv satts på paus, ”av politiska och byråkratiska skäl” som det står i prismotiveringen. Skenbart kan den framstå som en enkel film men den skildrar en komplicerad situation då regissören från Gaza hamnat i en norsk stad för att arbeta med en film tillsammans med norska kollegor.
Regissören från Gaza trivs bra där, men får inte stanna kvar utan myndigheternas tillstånd. Vi har således att göra med en existentiell dokumentärfilm med komplex berättelse, som gestaltas med saklighet -och oväntat mycket humor. Publiken på biografen Panora i Malmö skrattar följaktligen högljutt åt de absurda scenerna i filmen. ”Life is Beautiful” gestaltar en situation som framstår som typisk för vår tid, men här sker icke-typiska vändningar. Detta är en stark dokumentär som skapar nya perspektiv. Efter filmvisningen följde en dessutom en livfull debatt mellan publik och regissör.
Nordisk Panorama firar förresten 35 år och arrangeras i Malmö sedan 2013, Tidigare anordnades Nordisk Panorama i skiftande nordiska länder från år till år vilket kunde vara i viss mån opraktiskt. Jag minns när festivalen för första gången arrangerades i Sverige. Den gången var det i Kristianstad, i Skåne, där den svenska filmen föddes (vilket kunde förvåna besökare från Danmark, Norge, Island, Finland). Festivalen har förblivit ett viktigt möte mellan de nordiska ländernas utmärkta dokumentär – och kortfilmer. Det är ett arrangemang som visar varför nordisk dokumentär har så gott rykte i resten av världen.
På årets festival manifesteras detta med emfas, ett extra starkt program, som börjar med att Nordisk Panorama visar några korta dokumentärer på utvalda stadsbibliotek i Malmö. Det handlar om filmer vars tema är Belonging/Tillhörighet, bland annat en dokumentär om samernas historia. Jag besöker stadsbiblioteket i Rosengård, där ett så kallat ”allrum” visar dokumentär på den vita duken för skolelever som kommit dit med sin lärare. Alla tycks nyfikna på det som visas, kanske stolta över att filmerna visas just här.
Det var en bra början på en av de största filmfestivalerna i Malmö/Sverige som breddar och fördjupar kunskaperna om våra grannländer och som visar ländernas olika sätt att skapa dokumentärfilm och kortfilm.
Humor och allvar kombineras i norsk dokumentär, speciellt i de filmer som bjuder på angelägna berättelser, som tidigare nämnda vinnaren ”Life is Beautiful”, men även ”Ping Pong Family”. Den sistnämnda filmen utspelas i Oslo dit ungdomar kommer för att spela pingis på bord, som de själva fixat med, mitt i stan. Ungdomar från olika håll med ett gemensamt intresse samlas där och hamnar i konflikt med de som styr staden. Den kan beskrivas som en dynamisk film om gemenskap och solidaritet, med det där norska speciella sättet att berätta en story om dagens läge, på ett oväntat vis.
”Fifteen zero three nineteenth of january two thousand sixteen” (femton noll tre nittonde januari två tusen sexton) är en svensk dokumentär av Petra Bauer och Marius Dybwad Brandrud är djupt berörande med sin berättelse om en ensam mamma vars tonårige son skjuts till döds av en kriminell när hon själv är bortrest. Filmen exploaterar aldrig mamman och hennes sorg, utan visar en absurd verklighet på ett mycket respektfullt sätt. Den är synnerligen minnesvärd.
Värt att minnas extra mycket är även just ”Glömskans arkiv”, en 30 minuter lång dokumentär av Saga Gärde, med diktläsning om vår tids mörker, i Malmö och världen. Därefter följde ett samtal om konst och det kollektiva minnet, inför publiken på bio Panora. Det blev ett existentiellt och ingående samtal för alla närvarande att ta med sig ut från biografen. Säkerligen kommer många också att minnas årets Nordisk Panoramas alla filmer och möten, med eftertanke om vad film kan betyda – för att förstå vår egen tid.