TEATER. Ingela Brovik har följt Malmö Dockteaters uppsättningar sedan starten. Här följer hennes reflektioner över denna verkligt nyskapande teaterverksamhet.
Det är första gången jag ser François Voltaires litterära klassiker ”Candide” på scen, omarbetad till teaterpjäs. Verket har dramatiserats av Erik Holmström, konstnärlig ledare för Malmö Dockteater, som även regisserat denna mycket egensinniga föreställning. som uppförts både i Stockholm och Malmö under våren 2024.
För ovanlighetens skull fick jag se en Malmö Dockteaterföreställning utan dockor. I stället är det tre skådespelare med stark närvaro på scenen, som varierar sitt sätt att spela mellan lek och allvar, satir och realism. Kanske är det rentav första gången jag höra en publik skratta så mycket åt en allvarlig föreställning som ytterst handlar om filosofi.
Men som Opulens kulturredaktör Clemens Altgård påpekade har Malmö Dockteater även tidigare gjort föreställningar utan dockor, med skådespelare i uppsättningen. Han syftade på ”Woyzeck”, en pjäs som spelades i både Helsingborg och Malmö, (jag har ju inte sett allt med Dockteatern). Altgård skrev för övrigt i Opulens, 2017 om ”Automata” i regi av Erik Holmström, i ett samarbete mellan Malmö Dockteater och Orionteatern i Stockholm. I den föreställningen förekom det varken dockor eller skådespelare.
Men nu kommer jag att tänka på en annan Dockteaterföreställning, ”Scener ur ett vuxenliv”, ett sceniskt experiment av Malmö Dockteater och Månteatern i Lund, 2018-2019. Ett verk med manus, regi och scenografi av Erik Holmström.
I den föreställningen fanns det två kategorier skådespelare, barn, 10-11, år som spelade vuxenroller och vuxna, 26-55 år, som spelade barnroller. Föreställningen bestod av sex scener som bygger på Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap”. Men här vände man på perspektiven genom att låta barn spela vuxenroller – större roller- än de vuxnas som spelade barn.
Barnen tycks genomskåda text och intrig – avslöjar de vuxnas lögner och självbedrägeri- i sitt sätt att spela rollerna. De vuxna spelar barn som uttrycker att de inte får en rättvis plats i familjen. Smärtsamt och intressant.
Dockteater kan vara ett sätt att skapa viss distans till någonting man vill berätta. ”I Scener ur ett vuxenliv” skapas det ett annat slags distans, då man vänder på rollkaraktärerna, i någon mening, så att det blir en föreställning som synliggör det osynliga och det komplexa på ett annorlunda och kreativt sätt. Något som kan ses som karaktäristiskt för Malmö Dockteater.
Malmö Dockteaters tidiga pjäs ”Vi bara lyder” (2018) med stora dockor i wellpapp om arbete och Arbetsförmedlingen utspelades i en källarlokal nära Möllevången och blev ett minnesvärt genombrott för dockteatern.
”The World is full of married men” (från 2021 och som hade nypremiär förra året) var en föreställning i total motsats till föreställningen om Arbetsförmedlingen och byggdes på en bok av Jackie Collins med översättning, dramatisering och regi av Erik Holmström. Den framfördes med små, eleganta dockor i snygga kläder och frisyrer i många välmöblerade dockskåp.
Den gången fick vi ta del av en såpopera om pengar, makt och sex mellan manliga och kvinnliga dockor som jobbar i filmbranschen, och filmad inför publiken med extra action.
Malmö Dockteater utvecklas hela tiden mot nya djärva teaterföreställningar, som nu den senaste, ”Candide”. Det enda man kanske kan tro sig veta inför nästa föreställning är att den kommer att överraska oss alla.