Kung Lear på Dramaten ‒ både djärv och tankeväckande

Scen & film.
Kung Lear, Shakespeare, teaterklassiker, Falk Richter, Jonas Lindman, teater, Dramaten, ”Sammanfattningsvis är den här uppsättningen av Kung Lear både djärv och tankeväckande,” skriver Jonas Lindman som sett Falk Richters uppsättning på Dramaten.
Peter Andersson briljerar i rollen som Kung Lear. (Foto: Sören Vilks)

TEATER. ”Sammanfattningsvis är den här uppsättningen av Kung Lear både djärv och tankeväckande,” skriver Jonas Lindman som sett Falk Richters uppsättning på Dramaten.

Kung Lear av William Shakespeare
i bearbetning av Falk Richter
Dramaten, Stockholm
Spelas t o m den 22 januari 2025

Teaterklassikern Kung Lear, som spelas på Dramaten just nu, är en omfångsrik pjäs som här iscensätts med många smarta vinklingar och uttryck. Föreställningen flödar av energi och det visas upp en kärlek till skådespeleriet som konstform.

Tragedin Kung Lear är som bekant skriven av Shakespeare och innehållet i pjäsen kan enkelt beskrivas som berättelsen om en åldrande kung i England och hans tre döttrar Goneril, Regan och Cordelia.

Kung Lear spelas av Peter Andersson som med sin personliga stil gör en strålande prestation. Det finns en lyrisk mättnad och lekfullhet i Peter Anderssons rolltolkning.

Även de övriga skådespelarna är mycket bra och agerar med fördjupade gestaltningar. Victoria Dyrstad, i rollen som Cordelia, Karin Franz Körlof, som Regan, och Electra Hallman, som Goneril, bidrar med anmärkningsvärt starka prestationer. I synnerhet Hallman imponerar med sin kyliga tolkning av Lears förrädiska dotter. 

Det pågår en konfliktfylld teateruppsättning, en pjäs i pjäsen, parallellt med huvudberättelsen. I den här föreställningen blandas nämligen moderna inslag med det klassiska stoffet och det sker på ett medryckande vis.  

Jag fastnar speciellt för den scen där Kung Lear befinner sig i en våldsam storm och uttrycker sin förtvivlan och ilska över sina döttrars svek.

I den här tolkningen av dramat förekommer det ljuseffekter, stroboskopljus och rörliga scenbilder. Emellanåt projiceras också någon bild mot scenen. 

Scenografin av Wolfgang Menardi bidrar till att skapa en dystopisk atmosfär och i kombination med kostymerna av Zana Bosnjak uppstår ett drömspelsaktigt uttryck som fungerar fint.

Regissören Falk Richter, från Berlin, har lyckats utmärkt väl med att göra en uppdaterad tolkning av denna klassiker. Jag förstår verkligen varför han är en av de mest uppmärksammade regissörerna i Europa just nu.

Sammanfattningsvis är den här uppsättningen av Kung Lear både djärv och tankeväckande. Här är det fråga om en stark ensemble, en fängslande scenografi och en regissör som vågar ifrågasätta och undersöka den klassiska pjäsen i en nutida kontext. Det är kort sagt en föreställning som verkligen gör intryck.

JONAS LINDMAN
jonas.lindman@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.