FAMILJERELATION. “Är man inte passionerat intresserad av personerna i fråga och rispade sextonmillimetersfilmer blir de evighetslånga tagningarna med prat om husets alla katter och borttappade läppstift snabbt småtrist”, skriver Karolina Bergström om Göran Hugo Olssons dokumentärfilm Den sommaren som har premiär imorgon fredag.
Den sommaren
Regi: Göran Hugo Olsson
Manus: Göran Hugo Olsson
Medverkande: Peter Beard, Edith Ewing Bouvier Beale, Edith Bouvier Beale m.fl
Det är ingen slump att Albert och David Maysles dokumentärfilm Grey Gardens (1975) kommit att bli något av en klassiker inom genren. Ljusår innan dokusåpagenren ens var påtänkt slog den igenom stort med sin skärskådande kamera riktad mot det excentriska mor- och dotterparet Edith ”Big Edie” Ewing Bouvier Beale och Edith ”Little Edie” Bouvier Beale, som efter ett liv i den amerikanska toppsocieteten landat i en fattig och ständigt smågnabbande tillvaro i ett förfallet hus i semesterorten East Hampton. Little Edies närapå maniska relation med kameran, hennes utfall i dansnummer och den dysfunktionella familjens diverse turer med hälsovårdsmyndigheterna fick filmens fans att redan på sjuttiotalet vallfärda till huset för att få en skymt av huset och dess egensinniga ägarinnor.
Med andra ord är det inte konstigt att en film med tidigare okänt material med mor och dotter Bouvier Beale redan rönt internationell uppmärksamhet. Med hjälp av nyupptäckta filmrullar har den Guldbaggebelönade arkivmästaren Göran Hugo Olsson (The black power mixtape 1967-1975, Om våld) här lyckats lägga ytterligare en pusselbit i mysteriet Grey Gardens. Filmmaterialet kommer i sin tur från fotografen Peter Beard, på den tiden pojkvän till Big Edies brorsdotter jämte Little Edies kusin Lee Radziwill. Radziwill var också syster till Jackie Onassis, och reste tillsammans med Beard till Hamptons sommaren 1972 för att göra en dokumentär om sina barndomsminnen från orten.
För den som redan sett bröderna Maysles film finns här goda chanser att fördjupa sig i familjen och deras liv i det en gång burgna huset, som vid tiden för filmandet förfallit till den grad att hälsovårdsmyndigheterna vid ett tillfälle sprutat ner allt med vatten och där tvättbjörnar leker tittut bland sargade takpannor. Men för den som inte är bekant med Little Edie och hennes mamma sedan tidigare kan Den sommaren nog lätt bli lite tradig med sitt rätt fyrkantiga upplägg, och är man inte passionerat intresserad av personerna i fråga och rispade sextonmillimetersfilmer blir de evighetslånga tagningarna med prat om husets alla katter och borttappade läppstift snabbt småtrist. Även om man toppat med några flyktiga filmsnuttar signerade experimentfilmaren Jonas Mekas där vi ser namn som Andy Warhol, Truman Capote och Mick och Bianca Jagger skymta förbi under sin sommarvistelse i närbelägna Montauk, och även om den samtida hotspoten Studio 54 också får figurera helt kort.
Men visst kittlar bilderna av Jackie O:s fashionabla syster och hennes rörande försök att söka hjälpa sina släktingar och huset på fötter, förstås med baktanken att också filma dem. Och förmodligen skrapar filmen bara på ytan av den såriga mor-dotterrelationen, där invektiv som ”ohyra” känns mer som vardagsmat än något exceptionellt. Att Little Edie, utbildad vid Harvard, har försakat både friare och jobbmöjligheter för att under en stor del av sitt vuxna liv ta hand om modern låter hon inte kameran vara ovetande om, samtidigt som den uppoffringen blir till en essentiell del av hennes personlighet.
Tankarna går stundvis till både den danska dokumentären The good life (2010), där en dansk mor och dotter lever fattigmansliv på den portugisiska solkusten efter att ha levt upp familjeförmögenheten, och till dokumentären Ryska själar (1993), där ett motvilligt sammanboende äldre syskonpar nöter på varandra på den ryska landsbygden. För den med det minsta intresse för societetsrelaterad sjuttiotalsnostalgi finns här hur som helst en hel del att hämta.