SCENKONST. Lena Torquato Lidén var på Gothenburg Fringe Festival i förra veckan. Här är hennes intryck från en av de många föreställningar festivalen bjöd på.
Traverser la rivière sous la pluie (fritt översatt Att korsa floden under regn)
med In Itinere Collectif
Gothenburg Fringe Festival på Beerbliotek, Göteborg
Göteborgs fringefestival har ofta otroligt många intressanta programpunkter och varje föreställning spelas flera gånger, även sent på kvällen. Så det finns ingen anledning för den som befinner sig i staden att missa denna chans att se gränsöverskridande internationell scenkonst i världsklass.
Till exempel framträdde In Itinere Collectif på Beerbliotek.
Jag skyndar mig in och är på plats just när de ska starta sin föreställning om flykt, solidaritet och utsatthet. Gruppen är internationell med aktörer från alla världsdelar men baserad i Frankrike.
Framför höga lastpallar av blanka ölburkar står två olika scenplattformar på betonggolvet och gäster och organisatörer provsmakar lite öl i fina glasmuggar med öra. Med tanke på min sena ankomst sätter jag mig bara helt enkelt på en stol på ena sidan och låter hjärtat lugna sig medan producenten hälsar välkomna på engelska.
På scenen uppenbarar sig en liten familj, den gravida mamman, pappan och en liten dotter med napp och tjurig uppsyn. De är smutsiga och ljudet av beskjutning får dem att försöka ta skydd tillsammans.
Platsen för framträdandet, dekoren som är obefintlig och deras fysiska spelstil som visar tydligt, utan förståeliga ord, vad familjemedlemmarna tänker och känner gör att jag känner deras utsatthet. Det är en väldig tydlighet i deras uttryck som på samma gång är komisk och tragisk.
Under tiden som de, under pjäsens gång försöker korsa den här floden vars bank de har kommit fram till, får vi också träffa en annan familj. Den består av en man och hans äldre mor. På andra sidan finns en militär utpost och en major och en soldat som lever sitt liv mitt i detta kaos av bombardemang.
Flyktingarna tvingas samsas på den lilla plätt som slumpen fört dem till och militärerna trakasserar varandra, men lyssnar också på sportreferat via radion.
De livsöden som ses på scenen är så otroligt mänskliga och föreställningen lyckas förmedla det som inte alltid är så tydligt.
Nästan vem som helst kan hamna i en ohållbar situation. Ett exempel är att tvingas till saker som att föda barn på marken under flykten med sitt större barn som stöd. Det kan också handla om att kanske inte kunna ta med sig sin gamla mamma när det gäller att kunna rädda sig själv och komma vidare. Det är en clownföreställning men med ett allvar som gör att skratten fastnar i halsgropen.
lena.torquato.liden@opulens.se
