I SAMARBETE MED THE MEDIA FOLK. Vi lyssnar mer på poddar, betalar gärna för musik och film och gillar att spela spel på mobilen. Däremot är vi mer restriktiva med vad vi delar om oss själva på sociala medier. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten om “Svenskarna och Internet”.
Varje år sammanställer Internetstiftelsen en omfattande rapport kring oss svenskar och våra vanor och beteenden på internet. Den 15 oktober förra året lanserades den senaste rapporten som gäller för 2019.
Vad som är tydligt i dessa rapporter är att svenskarna är ett folk med stor internetvana. Hela 98 procent av befolkningen uppger att de har tillgång till internet i sina hushåll, och 95 procent säger att de använder internet. Utbyggnaden av fiber har ökat år för år, vilket är ett stort skäl till svenskarnas starka internetvana. Fiberutbyggnaden avstannade lite år 2018, men fick ny fart förra året. Det är framför allt på landsbygden folk får tillgång till fiber i allt högre takt.
Spel online lockar många
Något som många, framför allt unga män, roas av, är spel online. 60 procent ägnar sig regelbundet åt någon form av onlinespel, även om det bara är knappt var tionde som uppger att de regelbundet spelar om pengar. De som främst betalar för att spela är personer i åldersgruppen 26-35 år, där 14 procent uppger att de regelbundet spelar om pengar. Minst benägna att spela om pengar är åldersgruppen +66 år.
Nytt svenskt regelverk kring spelande
Frågan var hur Sveriges nya regelverk kring spel skulle påverka spelandet på exempelvis casinon. Den 1 januari 2019 infördes ett nytt licenssystem för spelbolag som vill verka mot en svensk marknad. För att rikta sig mot svenska kunder var bolagen alltså tvungna att inneha spellicens utfärdad av Spelinspektionen. Detta innebär bland annat säkrare spel för kunderna på online casino. Så hur har detta påverkat de svenska spelvanorna? Inte mycket visar det sig. Spelandet har eventuellt ökat lite från tidigare år, men spelandet om pengar har faktiskt minskat med 6 procentenheter om man jämför med föregående år. Jämför man med den första mätningen år 2013, är minskningen hela 16 procentenheter. Av dem som däremot spelar gör de flesta detta på licensierade spelbolag. 78 procent av spelarna spelar enbart på sidor med svensk spellicens, medan 4 procent uppger att de har spelat på sidor utan spellicens. Utbudet av bolag som innehar svensk spellicens ökar emellertid hela tiden, och i januari 2020 är det 94 bolag som har fått spellicens.
Hur vi spelar ändras däremot år för år. Numera är det mobilen som är den enhet på vilken vi helst ägnar oss åt spel. Oavsett om man kollar på kön eller ålder, så är det på mobilen vi helst spelar. Dock använder många män fortfarande datorn och äldre spelar ofta på surfplattan. Något som särskiljer unga män är att det dessutom är vanligt att titta på andra som spelar online via exempelvis Youtube.
Över huvud taget blir mobilen allt viktigare i vårt internetanvändande. 95 procent av internetanvändarna använder mobilen, som numera är lika viktig som datorn, som hamnar på 96 procent. Tittar man dessutom på det dagliga användandet så är det helt klart mobilen som dominerar med 87 procent jämfört med datorns 67 procent. 99 procent av befolkningen innehar en egen mobiltelefon.
Det digitala utanförskapet minskar
Även om en stor del (95 procent) av befolkningen har tillgång till och använder internet, så är det en stor grupp som ännu lever i ett digitalt utanförskap. Hela en miljon människor kopplar sällan upp sig på nätet. De hamnar därmed utanför den digitala gemenskapen och får svårt att hänga med i nya tjänster. Det är framför allt äldre personer som drabbas. Men även här går det åt rätt håll. För tio år sedan, år 2010, var det enbart 23 procent av personerna över 65 år som använde internet. Den siffran nu är 69 procent.
Det svenskarna ägnar mycket tid åt och som de även tycker är mest meningsfullt, är att följa nyhetsflödet i olika nyhetsappar. Något som dessutom ökar kraftigt år för år är lyssnandet på poddar. Nästan 48 procent av internetanvändarna gillade att lyssna på poddar och radioprogram och ansåg att detta var väl investerad tid. Vi gillar också att kolla på film och lyssna på musik online och vi har inga problem med att betala för dessa tjänster, något som nästan 6 av 10 gör.
Sverige bäst på digitala samhällstjänster
Regeringen har satt ribban högt i digitaliseringspolitiken och har som mål att Sverige ska bli världsledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter vad det gäller olika samhällstjänster. Enligt OECD är vi redan världsledande gällande användandet av digital teknik, men vi står inför flera utmaningar. Man kan väl enkelt säga att vi har allt upplagt för att fortsätta inneha förstaplatsen, men att vi brister i koordination. Det är framför allt den svenska modellen och systemet med självstyrande kommuner som ställer till det. I Sverige finns 290 kommuner, 21 landsting och dessutom självständiga myndigheter. För att lyckas framöver måste det ske ett bättre samspel mellan alla dessa parter.
Trots detta använder fler än 7 av 10 svenskar sig av digitala samhällstjänster. I topp hittar vi Skatteverkets tjänster, där allt fler ser nyttan av att lämna in sin deklaration online. Hela 74 procent av befolkningen använder Skatteverkets digitala tjänster. Inom sjukvården använder hälften av internetanvändarna digitala tjänster för att utföra exempelvis tidsbokning. De uppmärksammade sjuk-apparna, i vilka man kan träffa en läkare, används dock inte lika mycket. Enbart 10 procent av befolkningen använder dessa.
