LYRIK. I dag presenterar vi tre dikter på temat corona. Livet har inte varit sig likt under denna märkliga vår. Vår gröna planet “förlorade plötsligt fotfästet” och förvandlades till “Ännu ett Aniara” skriver Charlotte Thèrése Björnström. Kanske är det så som Patrik Stigsson diktar, att bara “poeter, visionärer, clowner, trollkarlar, drömtydare och sagoberättare” kan blåsa bort viruset? Låt oss hoppas, liksom Gunnar Lundin, att “matrosen högt uppe i masten efter flera dagar och nätter ropar LAND!” Att vår planet landar tryggt och stilla så vi äntligen kan andas ut.
Charlotte Thérèse Björnström:
ÄNNU ETT ANIARA
Hela planeten
förlorade
plötsligt
fotfästet
tryggheten
allt som fanns
att hålla sig i,
förvandlades
i ett trollslag
till ett ödsligt
framrusande
rymdskepp
utslungat
i universum
till en ny sorts
diktatur,
där miljontals
isolerade
kontrollerade
människoöar
famlade efter
en fri ny jord.
Patrik Stigsson:
ETT CORONAPOEM
Komna så här långt
i coronadramat
kan vi krasst konstatera
att byråkrater
teknokrater
politiker
journalister
tjänstemän
och ekonomer
inte kommer att hjälpa oss
att hantera
bearbeta
eller förstå
krisen.
De som nu måste in är
poeter, visionärer, clowner,
trollkarlar, drömtydare
och sagoberättare.
Det är bara de
som kan blåsa bort viruset
som en maskrosboll i motvind,
som kan kränga pandemin ut och in
och skaka dammet ur den,
lyfta på den som en sten
för att se vilka kryp som finns inunder.
Det är bara de
som kan hårdsminka pandemin,
klä den i begagnade
primadonnakläder
och skicka den på maskerad,
koppla den som en hund
och lära den
akrobatiska agilitykonster,
få den att dansa
efter de säregnas sälgpipa.
Det är bara de
som kan tricksa med pandemin
som en fotboll,
för att sedan
med en cykelspark ala Zlatan
sätt den i krysset.
Det är bara de
som kan förvandla pandemin
till ett självlysande drömklot
som rullande
över de folktomma
torgen
slår ned alla
skräckkäglor.
Eller till en svanslös komet
som med hjälp av
vattumännens viljekraft
lämnar jordytan
och försvinner
i den mörka
vällingrymden.
Det är bara de
som kan dyrka upp viruslåset,
viska viruskoden baklänges,
tolka dess hemliga budskap
och uppenbara
dess transformativa
potential.
Det är bara de
som kan förklara
varför pandemin
ser ut som en tanke,
tänkt av en eremit
under ett träd
av släktet ficus religiosa.
Gunnar Lundin:
KARANTÄN
Vitt mögel i den röda paprikan. Den kan man bara äta med ögat. Det är som en målning av Francis Bacon. Eller en bön som är mycket röd, men vilken gud kan svälja den? När Al-Halladj förrättade sina böner i Bagdad kunde folk få höra honom skrika:”Det är FALSKT! Det är FALSKT!” Först senare, om någon gick förbi, fick han från Al-Halladj höra ett rop: “Det är SANT! Gud är stor!” Vår omtänksamma hund kommer inte att kvävas till döds av koldioxid i en källare. Inte havet kan lindra ett dåligt samvete. Bara då matrosen högt uppe i masten efter flera dagar och nätter ropar: LAND!