
LYRIK. Håkan Sandell presenterar här den samtida tyske poeten Klaus Anders. Vi får ta del av tre dikter i Sandells tolkning till svenska.
Jag har tolkat tre dikter från det samtida Tyskland, som i sitt stämningsmåleri likafullt kan påminna om Goethes dikt i våra svenska skolantologier, ”Über allen Gipfeln ist Ruh’”. Tre dikter för senvintern, som i Sydtyskland är tidig vår. Den första diktens kyndelsmässodag infaller i år tidigt, den 2 februari. Poeten heter Klaus Anders, och är boende i Rheinland-Pfalz, vid Rhens bräddar.
Klaus Anders debuterade i sen ålder 2003 men har sedan dess hunnit utge ett tiotal diktsamlingar i rask följd. Han är även verksam som översättare av norsk poesi, där han i olika utgåvor hunnit med moderna klassiker som Olav H Hauge och Rolf Jacobsen, men även yngre norska poeter som Ulrik Farestad och Eirik Lodén.
Dikterna här är naturlyriska småstycken, men där varje ord räknas och orden samspelar med tystnad och pauser. De är hämtade ur diktsamlingarna “Sappho träumt” (Berlin, 2018) och “Nachtgesang einer Zitrone” (Hamburg, 2024). Poeten är, på föredraget avstånd, del av en nyklassisk strömning i tysk samtidspoesi.
HÅKAN SANDELL
Tre dikter av Klaus Anders
Februari
Av månaderna är februari längst,
fyrtio dagar, eller mer, nätterna
fylls av oroande drömmar. Om än
det ljusnar efter Kyndelsmäss –
när mandel blommar över skiffersten,
och ned över vinfälten: intränglingen,
klockjulrosen, som när bruten stinker.
Även från snön: kvarhängande återsken
till föraning. Men hjärtat, är nu så trött,
och färdigt till att lägga sig i mossan,
dit citronfjärilarna redan hunnit komma
för att, ljuslätta, dansa över snöfläckar.
Till sömnen
Åh sömn, på dina ugglevingar
vi glider in i tystnade rymder
där ändå rädslor fyller oss,
och andra, mjukare, drömmar.
Omfamna mig, slut mina ögonlock,
och åt larven som snurrat sitt hölje
skänk frid, stärk också koltrasten,
som fast så utmattad, ändå sjöng.
Nadeshda Miller,
flasksamlerska
Hon jagar på, håller än
jämna steg med världen.
Men gav upp för längesedan.
Detta växer som mossa växer,
omärkligt och svårupptäckt
mellan april till varm oktober,
men lyser grönt under vintern.
Alltid på nytt noga bortskrapat,
alltid där på nytt, tillbaka
HÅKAN SANDELL
info@opulens.se