Melker Garay: ”Refuserat” ‒ Del 12 ‒ ”Ontologiskt fördärvligt”

Prosa & poesi.
Melker Garay, roman, Refuserat, sommarföljetong i Opulens,
“Refuserat” av Melker Garay.

SOMMARSERIE. För de läsare som följt Opulens under en längre tid torde författaren och konstnären Melker Garay vara ett välbekant namn. Nu har vi nöjet att presentera Garays senaste roman ”Refuserat” som sommarföljetong i 25 delar. Här följer del 12.

Tidigare avsnitt hittas här.

12

Ontologiskt fördärvligt

Vad gör en författare stor? Vad är det som ger dennes texter ett varaktigt liv? Som får dennes tryckta alster att inte hamna på de överflödiga ordens soptipp? Mitt manus, som lyckligtvis inte är utgivet, uppfyller alla krav för att hamna på de nyss nämnda skithögarna. Det finns inget i det manuset som kan berika en läsare; inget som kan få denne att bryta ner sina gränser och växa som människa; inget som kan få denne att träda ut ur sig själv och in i något som är mycket större än henne själv. Tvärtom. Att läsa mitt manus är att stänga in sig i sin egen inskränkthet, att befästa alla tänkbara fördomar man bär på och – som om det inte vore nog – ingjuta en närmast gränslös modlöshet i den oskyldige läsaren. Mitt manus är rent av skadligt. Speciellt för den som går omkring med föreställningen om att all litteratur – inklusive mitt manus som är helt korrupt i alla upptänkliga väderstreck – alltid har något av värde; alltid kan ge ett litet nytt upplysande perspektiv på tillvaron; alltid kan få en att vilja sina medmänniskor gott.

Mitt manus är inte bara skadligt, utan även ontologiskt fördärvligt. Mitt manus är inte ett magnum opus, utan ett Opus Anus. Mitt manus är behäftat med superlativ som: plumpaste, ofinkänsligaste, lösmyntaste, bestickligaste, risigaste, skrotfärdigaste, anskrämligaste, vederstyggligaste, smutsigaste och snuskigaste. Inte undra på att jag blir försatt i en känsla av total nedstämdhet när jag läser mitt tröstlösa manus; ett manus som tvivelsutan ligger bortom all mänsklig hjälp; en humanitär tragedi. Ett manus som borde bespottas, smädas och därpå brännas på bål. Ett manus som markis de Sade gladeligen skulle ha att pissat på. Ett manus som kan likställas med träck, spillning och exkrementer. Ja, mitt manus är en oöverträffad litterär tarmtömning.

MELKER GARAY
melker.garay@opulens.se

Melker Garay är författare och bildkonstnär. Han är född i Chile, kom till Sverige som fyraåring och bor idag i Norrköping. Hans skönlitteratur kretsar kring existentiella och filosofiska frågor. Mer om författaren Melker Garay: www.garay.se

Det senaste från Prosa & poesi

0 0kr