DIKT. Pseudonymen Agnes Vittstrand debuterade 2015 med den genreöverskridande boken Allt som tar plats. Förra året utkom diktboken Ge dem inga namn och Vittstrand har också publicerat en mängd essäer och opinionstexter. Det är en mörk och stark diktsvit vi nu kan presentera i Opulens.
En tunna sötvatten,
häll i två kilo socker.
Ta en levande
gädda
och släng den
ner i sockervattnet.
Sätt på locket
och vänta tre månader.
Det går bra med torsk och abborre
men ålen kan överleva,
då jäser den inte
och ingen alkohol utvecklas.
Vi brukade dricka gäddvinet när vi umgicks. Det fick tiden att gå utan att så värst mycket behövde fastna. Jag var glad att de var för fulla för att märka hur full jag var.
Dagarna efteråt proppade jag i mig sobril.
Sedan klingade det av
av sig själv.
Nu äter vi socker utan dem
och hoppas på att alkohol ska bildas inuti våra kroppar.
*
Alla finns nästan inte.
Ihåliga lyder vi tyngdlagen,
vi dör nästan genast
och det är bäst så.
I oss finns inga sanningar.
Vi är stelnade avgaser
missförstånd i tid och rum.
Det brinner ingen låga,
det finns ingen kärna.
Jag har ju sagt att det inte är någon fara.
Det är inget,
ingen.
*
Jobbar du här?” frågade hon.
Men hur svarar man på det?
“Det går bra att höra av sig under arbetstid.” sa jag och ställde fram skålar med fågelägg.
“Jobbar du här?” viskade hon och stack handen innanför min tröja.
“Jag köper lön med undergivenhet.” sa jag och kände vad hon gjorde.
Metallbågen stack ut ur bh-n men jag petade tillbaka den.
Sedan kom de springande, skrattande. Porlande gråsuggor och silverfiskar. En ny värld för dem som tåler allt.
*
på natten kommer han
med rösten mjuk som åska
med törsten
en tiger genomströmmad av tigrar
han andas fukt
jag kunde ha blivit så många saker
om han bara
med händer hårda som trösten
en tromb sönderblåst av virvlar
vad kunde du ha blivit?
inget annat.
en kropp genomströmmad av tromber
*
Sök samförstånd,
få något att gråta över.
De gör skada med vilje.
De letar nya bedömningsgrunder,
längre in i såren.
Så fördjupar handläggaren samverkan.
Hon kräver att värderingssystemet införlivas.
Jag har alltid varit lögn rakt igenom.
*
Drog i flikar fast det gjorde ont.
Skalade av huden på huvudet.
Tankarna spillde som vätskor och gaser.
Giftiga substanser droppade på trägolv och möbler.
Jag gjorde armen tre veckor lång, sträckte och famlade långt borta.
En bit av en ledstång.
Det är sådant jag hittar.
Fästet och lite av väggen satt kvar.
Träet luktade champinjon
och jag bet hårt över räcket.
Tuggade murket trä och svalde.
Förstår ni att jag klivit av mattan?
Att jag äter ormkött på golvet så fort ni lämnar rummet?
Och giftröken som är svår att se genom.
På det viset inte alls ombonat.
Inte alls trevligt.
Dessutom kryper skalbaggar i såren.
*
Något måste ha blivit fel.
Jag har träffat pappa och han var ingen våldtäktsman.
Han satt normalt i stolen och ingenting hände.
Agnes Vittstrand
