DIKTSVIT. Denna nya diktsvit av Emil Ahlbertz gestaltar isolering och existentiell utsatthet. Hans poesi präglas av ordknapphet, intensitet och koncentration.
Emil Ahlbertz är född -74 och bosatt i Malmö. Han har utkommit med diktsamlingen Kall horisont som recenserades i Opulens och medverkade ifjol i antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Har också blivit publicerad i tidskrifter som Metamorfos, Aurora, Populär poesi och Tidskriften Staden.
Isolerad
i sin egen
hjälplöshet
traumatisk —
kroppen
är ett sår;
höga trösklar
att kliva över
falla och resa sig.
***
Fotografier bleknar
som en kropp utan sol.
Händerna är svalor,
dagarna är dagsvers.
***
September
du talar till mig –
innan du går
tar du avsked
kramar mig
med rött öga.
***
Dröj kvar
i sorgen,
dröj kvar
i famnen
som får dig
att glömma
undergången.