DIKTSAMLING. Varje fredag i sex veckor kommer Susann Wilhemssons dikter att publiceras som en sommarföljetong.
Lyssna. Det finns uppror i din sång. För du sjöng inte om sagor. Du sjöng ju om krig. Skum som flöt upp. Att du ens vågade. Katapultnärma dig mig. Minneslunden som mjukt soft solsken. Ljung som krasar under mina nakna fötter. Hettan från underjorden. Det surrande ständigt pågående insektslivet som myllrar. Påminnelsen. Ett diande bröst. Slash. En bro över sundet.
Krasterkrasandet. Hör du det också. Skvalpandet. I m u n n e n. Som fortfarande slickar dina sår i dödslunden. Den lugna. Binder sand. Bidar tid.
*
Det finns krig som aldrig bör nämnas vid namn. Sakletandet. Underliga björnhonor som slickar sina ungar med sträv och stickig tunga. Att bjuda emot. Den svarta kavajen som stramar mot underhudsfettet. Från vilka lundar. Från vilka motmunnar rekvirerade du den. Att vakna upp ur den mossbeklädda drömmen är att minnas det.
Hunger som drivkraft. Att skapa mera. Motkraft som mat. Motbjudande med mera. Reser mig från skrivbordet. Rättar till scarfsen kring halsen. Går ut i köket och värmer gårdagens rester. Kyckling i apelsinsås. Plockar ben ur buskar. Repar upp buskaget. Tänker på din doft. Hur den etsade sig fast i minnesbanken kring min hals. Att inte vidare analysera eller undra. Att ta emot med öppna händer.
*
Incitament av förhandling. Våg av berg. Vad som krävs för ett möte. Strategin. Är känslor som du säger förhandlingsbara. Är sommaren också förhandlingsbar. Din överläpps salta sträva mot mitt mjuka. Minnesfragmenten. Din huds ångor. Dina öppnade porer. Förhoppningen om ett lugnt återseende.
Falla av. Kasta sig på. Falla igen. Hur hägern kratsade fram en gång via din strupe. Hur den ville få luft. Att kväva är att döda. Minns det. Jag vet inte hur länge. Det är alltid den som nekar som innehar makten. Använd vetorätten. Väl.
info@opulens.se
