LYRIK. Idag presenterar vi tre dikter av Joaquim Fräki Martins. Hans poesi är ett svar på en samtid där allt ska vara transparent, klart och tydligt.
Joaquim Fräki Martins är bosatt i Stockholm med rötter från både Tornedalen i Sverige och Coimbra i Portugal. Han har en kandidatexamen i filosofi från Södertörns högskola och kommer att ta sin masterexamen i statsvetenskap från Stockholms universitet i juni 2023. Förutom akademiska studier har Fräki Martins varit involverad i det mindre kulturinstitutet Katharsis sedan sommaren 2022.
För Fräki Martins är hans poesi ett svar på vår samtid där allt ska vara transparent, klart och tydligt. Han menar att vi ibland behöver något annat och att det finns en tröst i att något får vara otydligt, speciellt inom poesi och konst. Att dikterna är som en strimma av liv och ljus sett från ett slags immigt fönster. Han skriver från en känsla/stämning/fenomen/tillstånd/fundering och utifrån motsägelser: “Allt jag gör är i alla fall uttryck för samtiden eftersom jag kan inte kliva ur den”.
Nu är vi glada över att presentera tre av hans dikter. Den första är rätt olik de två andra, som hör ihop.
CAROLINA THELIN
det här är en dikt om hierarkier
utifrån vad som är relevant
en dikt om det breda intresset
man kan säga det pengarna styr
en sorts
tidningens hierarki
är också vår hierarki
nyheter
Sverige
världen
ekonomi
sport & kultur
klimatet
någon (insert valfri titel för titlar är viktiga TA INTE IFRÅN MIG TITELN) skriver något här
där har du,
sakernas tillstånd
ställ in dig ledet
att veta hjälper
kom ihåg
glöm inte
underkategorier bland
kategorierna
nyanser bland klasserna
olika typer finns här
mitt i en typ hittar du kanske en särart
men denna är förmodligen en kopia
dock en kopia som ändå inte påminner om originalet
var och vem är du?
när allt kommer omkring, när allt brinner, när allt står där, i ljuset, i nanoteknologins skarpaste lins, framför Gud
vem bryr sig?
ingen
inte ens Gud
M
Hon finns där i tanken
Inte på någon annan plats
Eller, hon finns också i hjärtat
Det måste betyda att hon finns i varenda handling
I rörelsen framåt
Hela tiden mot någonting
Där finns hon
Överallt, men inte gripbart som ett ting
Utan som en stilla bön mellan mig och mig själv
M
En glänta med ljus
Hur når en dit,
där borta
Möjligen genom en typ av
rörelse, liv
Stilla, långsam
som en äkta kärna med bräckligt skal tar den sin tid,
och lämnar spår
info@opulens.se
