Littestraden: Dikt och novell av Tina K Persson

LYRIK & NOVELL. Vi glada över att återigen få ta del av Tina K Perssons författarskap, den här gången med både en dikt och en kortnovell.

Tina K Persson är född 1962 och uppvuxen i Växjö. Hon debuterade som poet 2005, har medverkat i flertalet antologier och här i Opulens med delar ur diktsviten Genom väggen. 2019 debuterade hon som romanförfattare med Livet i all enkelhet. Senaste diktsamlingen Väster om Kråketorp kom ut på Fri Press förlag 2022. Persson har framträtt på scener i musik- och konstsammanhang i tjugo år samt arbetat som taltidningsredaktör och recensent. Hon är medlem i konstnärskollektivet Italienska Palatset.

Nu är vi glada över att återigen få ta del av Perssons författarskap, den här gången med både en dikt och en kortnovell.

CAROLINA THELIN

Krigsfågeldikt

Om jag vore
Allsmäktig nu
skulle jag vika ihop de sönderbrända åkrarna
den bombade markens ofruktbara öde
Den svartbrända, likstela jorden
De utbrända bilarna, husen, allt
Resterna av människorna, djuren
De förkolnade träden, blommorna som aldrig fick blomma
Jag skulle vika ihop allt detta och
placera inuti palatsen med guldkranarna
– Varsågod, här ert dukade bord
Till frukost: de till vansinne drivna pojksoldaternas
ögon. För alltid mödrarnas. Barnen, de födda som ofödda
Ur de förgyllda badkarskranarna skulle endast blodet rinna
Och deras tjänare skulle bevittna allt, tigande.
Inget bröd skulle komma.
Men en ensam fågel skulle utstöta ett sådant skri ur strupen
att ingen, ingen, hur dyrbar klädsel, hur mycket rikedom i bankfacket
Ingen skulle undkomma denna ensamma fågels outhärdliga skrik
Ingen
Tills
gryningen
En ny gryning kom
Helande
En ny världs hjärta
Överväldigande
Över världen

Vilda Västern

Han har sovit med stövlarna på. Drömlöst och i ett medvetandetömt tillstånd. Nu klättrar han ner från sovloftet. De förstärkta tåhättorna pekar mot öster. Han snurrar runt i de blå julklappskalsongerna. Handen vid höften. Det gäller att vara beredd. Den kritvita huden, knäskålarna sticker ut, spetsiga likt öronen på en Chihuahua.

Det gäller att kunna dra. Ögats kalla stål i spegeln, blickens små flipperkulor.

En stund senare slår klackarna dovt mot asfalten. Mobiltelefonens lågstrålande långsamdöd mot vänstra örats hörselingång. Inget svar. Han är ensam, här går han, han har beredskap på det oväntade – som en plötslig attack från okvinnliga feministfeminister kamouflerade i tussilagodräkter bakom betongsuggor och asfaltsbulor. Som om han inte begrep att dom vill ta över. Han spänner axlarna i sin korta jacka. Biter ihop käkarna så hårt att en liten flaga från tungan går av mellan tänderna. Blodsmak till frukost. Smog i huvudet. Plötsligt, en parad av förnyade lagbalkar som defilerar förbi. Ett resultat av motståndarnas aktioner. Han siktar inom sig, oskadliggör. En lagbalksflisa flyger som ett mikroskopiskt splitter, borrar sig in i ögonbrynet, piercar honom. Han slår klackarna hårdare i asfalten.

I tankarnas bakhåll lurpassar pappas knytnäve och sedan mammas choklad.

Saliven känns seg i munnen, uppblandad med blodet han sväljer. Magen kurrar. Dom ska få se. Detta enda raglar runt i huvudet. Dom ska få se. Ett rödljus stoppar upp honom. Signalen tickar sig in mot tinningarna. Tick, tick, tick. Det stör honom. Och nu, en plötslig rörelse, närvaron av någonting krumt och nedhukat. En svag harkling bakom honom. Han spänner käkarna. Vrider bålen en aning åt vänster. Beredd . Nu ser han henne. En liten gumma är det. Beige kappa, pinnsmala ben, vadernas avslut i ett par enorma bruna kängor. Förstärkta rågummisulor. Trafiken pulserar på. Tick, tick, tick. Ska snart slå om. Han ser ner på henne, den lilla gumman. Hon kisar hastigt uppåt. Små ögon i ett kargt ansikte. På huvudet en gigantisk mossig mössa. En grön ludenhet över hennes lätt vickande huvud. Hon drar tillbaka en senig hand från den tick-tickande signalknappen. Plötsligt mjuknar något i honom. Han böjer sig över henne. Känner hjältemodet.

Han ska hjälpa henne över. Det går fort. Rakt över näsbenet. Stenhårt.

Gummans oväntade parering. Väskan. Han tar sig om näsan, blodet droppar ner i handen. Gumman fick in en spark också med rågummiskon. Han hukar, ser henne skutta över gatan. Det susar i hans huvud. Yr raglar han snabbt iväg i den vilda västerns avgasrykande förmiddag. Längtar efter varm choklad.