LYRIK. Idag presenterar vi, med glädje, en dikt av Pär Andersson.
Pär Andersson kommer ursprungligen från Karlskrona men är sen flera år tillbaka
verksam i Stockholm. Han jobbar främst med scenkonst, dans och performance. Inom konstområdet vill Andersson arbeta med små förskjutningar i det som redan finns och ge möjlighet till en viss rubbning av det som så ofta presenteras som sanningar. Han utforskar gärna det konstnärliga uttrycket i såväl kropp, röst som text.
Vi är nu glada att få presentera Anderssons dikt “Perspektiv” som han med egna ord beskriver så här: “Reflektioner och försök att förstå. Förstå det som inte kunnat uttryckas klart nog i den absoluta närheten. När det som varit det tydligaste plötsligt blir främmande. När gemenskapen blir ensamheten.
CAROLINA THELIN
Perspektiv
Övar vattenplaning från Sveriges sydostligaste punkt till Malmö
Parkerar där
Som då
Surrealistiskt
Trodde det va vi
Två
Intensivt regn pressar paraply
Behaglig censur
Går där
Som då
Löses upp av destillerat vatten
Avskiljs från ett imaginärt vi
Övat vattenplaning sen orden i din famn
Antar att du äntligen är fri
Tre små punkter
Pulserar
Skiftar intensitet i skala grå
Mobilen i handen
Nu även hjärtstartare
Behållaren mellan armarna känns så materiell
Slagen mot dess insida så rationell
Men frikopplat
isolerat
Kan relatera
med pulsen mot glasytan
En yta av glas
Det är vad som finns kvar
Allt jag har
Och en mobil
I väntan
I väntan på det som inte sas
Att fly sitt liv
Ditt liv
inte mitt
Måste lägga det på minnet
På nått sätt är mitt vunnet
Nu står jag där som upplyst plastrådjur
På brun lerig bytomt
Inhägnad
Redo att hoppa
Att uttrycka
Utröna
Det är för potent
Kan bara sträcka sig dit modet bär
Du bar mig tills du slutade
Började om
En säreget feg plats
Uttrycken blev plötsligt kravfyllda
Mina
Dina avtog
En övervattnad blomma en kall januaridag
Inget hopp om solsken
Hon
Cancer i ena lungan
måste möblera om
Paralyserad av ilskan
Som svart silkesduk
Långsamt snirklandes
Faller
Fortsätter falla
Pulvriseras
Inhaleras
Skrämd för djupet
På djupet
Kronisk täppa som resultat
Mig får du aldrig dra från en nyckel
Jag va nyckeln men du va oförmögen
Nu ångan av het insikt
Stigandes
Fri