LYRIK. Inför helgen publicerar vi här på Littestraden dikten ”Du” av Hanna Monola, en konstnär med inriktning på performance.
Hanna Monola arbetar som konstnär, huvudsakligen med performance. Hon har studerat på konsthögskolan Gerrit Rietveld Academie i Amsterdam och är numera bosatt i sin hemstad Göteborg. Monolas verk ligger nära teaterns värld och hon använder sig ofta av sitt skrivande i dessa. Makt, kön, kropp och sexualitet är återkommande teman i hennes texter. Gå gärna in på hennes webbplats.
Nu har vi den äran att få publicera Monolas dikt Du. Den beskriver en kamp mellan två par ögon. I denna kamp ligger en fråga om vem som har makten och hur den förflyttas. Vem är betraktare och vem är objekt?
Är positionerna statiska eller föränderliga? I texten suddas gränsen mellan de två parterna ut och flyter ihop. Kön och personliga drag tappas och allt som finns kvar, det väsentliga, är själva kampen.
Dikten handlar om att se en annan människa, men också om att betrakta sig själv genom någon annans ögon.
CAROLINA THELIN
Du.
Du ser på mig med Dina
Hemliga
Valpögon
Uppstoppade
Påklistrade
Grå
Jag ser på dig med
Hela min blick
Du ser på mig med dina
Våtaste
Hundögon
Påkostade
Paketerade
Små
Jag ser på dig med hela min blick
Du ser på mig
med
dina helt vanliga
ögon
Torra
Nariga
blå
Jag ser
på dig
Miljoner spikar
Tusen spikar
väntar
Räddhågsna
ögon
vissna ögon
med
haspar på
vänder blicken
bort
från
Miljoner
Ögon
Tusen
ögon
Slit och släng
ögon
Redo att kastas
ur djupet
av
dina uppblåsbara
strömmar
två
par
Urvridna
ögon
de Blinkar rött
en varnings
signal
skeppet är flaggat
Bränn det
där simmar ännu
dina
svängiga dansbandsögon
pärlor för
svin
på trådar
våta
tunnlar
sprungna Ur
din värsta dröm
stormen darrar Kastar lasso
Drar dig
med mig
hem
tills
Dina ut töjda
Nallögon
fått nog
trampar
slår
små
Spikar
i hål
om morgonen vaknar
till torra
Snöögon
Ljumma ull
Ögon
undanröjda
snabbt
med dagens första mål
din yrvakna
blick
i fönstret
mot gryningen
bort
med
Mogna
Avokadoögon i väskan
med dina
mogna
Rötögon
i
magen
ligger
ett Äpple
en Skärva
en liten
Glimt
Månskivor
Natt
Nedan
Svullna
Rötögon
Slår
Slint
och du stirrar
på mig
Med dina
Stingsliga sammets Ögon
Dina dammiga trötta
Ögon
tills du
fått nog
och morgonen
kommer
igen mot
Bleka Vårdtands Ögon
Lena
Munsköljs
Ögon
Blida
Tysta
hela dagen
genom
i motstånd
mot kvällen
med sina
växelvis smalnande
ögon
stolliga
sprudlar
sprattlar
dessa
ändlösa
brunnar pumpar fontäner
svämmar över
av heligt
slask
dörren försiktigt på glänt
för möjligheten att
ett
vakande
öga följer
allt
medan
vi
sover
i ruset
som jag
älskar
dina
Klipp-och-klistra Saxögon
Fixa lappa sy
ögon
Limmar
lagar
flitigt
allt
knappdynorna fulla Nålarna
i högsta hugg
Redo att
spy
rätt ut
här vid dina
Mossbelupna
Sargade
Stränder
Vildvuxna
Havssvall
Oceaner
av
Tid?
Nej
Den springer iväg
Lättfotad slampa
lilla hoppetossa
Som Du
Är
Med räven
i saxen
saxen i
räven
i näven
Försöker
fånga
vill klippa
Dina ögon
Din blick
Dina glidande
ögon
Din glidande
Blick