LYRIK. Emma Eriksson Olsson skriver dikter med utgångspunkt i anonyma foton som hon finner på loppis.
Stannade vi kanske för länge kvar?
i det kalla huset
alldeles vid havet
nya somrar som kom
hindrade händerna
som rört sig för flykt
stannade vi inte länge nog?
i de mjuka orden
i vårens planer
de korta omfamningarna i köket
varsamt passerande varandra
rädda att väcka det som just
kommit till sömns