LYRIK. Emma Eriksson Olsson skriver dikter med utgångspunkt i anonyma foton som hon finner på loppis.
Jag minns det som grönare
men kan nu tydligt se snön
kan se flykten jag gömde
mellan sysslor och löften
mellan leende och skuld
sitta stilla i gula rummet
inte veta om kvällen
är en lättnad
eller allt börjar om