ASYLPROBLEMATIK. “Han skriver fram sin egen flyktingberättelse som både berör och övertygar ─ det här är en bok som framstår som både sympatisk, relevant och insiktsfull. Hej syster borde köpas in som klassrumsuppsättningar till både grundskola och gymnasium”, skriver Cecilia Persson.
MEDIEETIK. “Men otäckt nog visar Unescos rapport att makthavarnas kritik av medierna, hur genomskinlig den än må vara för vissa av oss, har fått konsekvenser”, skriver Lisa Bjurwald.
STORHETSTID. “Men från 1975 blev diskomusiken snabbt den nya stora trenden – och dansbanden upplöstes lika hastigt som de bildats. De enstaka orkestrar som överlevde satsade i stället på disko-covers”, skriver Björn Gustavsson om diskoepoken.
UPPMANING. “Vi ringer (inte) våra mödrar och säger: vi vill inte höra fler sagor, skottsalvor, böner, bortförklaringar. Vi vill att någon ska säga som det är: ”Det är inte en galen seriemördare som förläst sig på Bibeln. Det är bara en helt vanlig fähund som hatar kvinnor.” Annelie Bränström-Öhman om det strukturella våldet mot kvinnor.
Det är bara det att när förskolebarnen i Tensta pratar om döden så har deras berättelser så många detaljer om kroppar och åldrar och dödsorsaker
PERSONLIG ASSISTANS. Det går bra för landet Sverige. Högkonjunkturen ger ringar på vattnet och finansminister Magdalena Andersson pratar om hur svensk ekonomi blomstrar. Konjunkturuppgången i Sverige borde komma alla människor till godo, kan man tycka.
TUDELAT. “Nu har jag pressat hela säsong ett och jag vet fortfarande inte vad jag tycker. Den är extremt välgjord och engagerande, välskrivet manus, genomarbetade karaktärer. Men är den för snygg? Bra konst ska ju ställa frågor, vrida och vända på perspektiven”, skriver Anna-Karin Linder om TV-serien The Deuce.
SELFIES. “Det är inte selfie-ögonblicksporträttet som bild som är mest intressant, utan att det blivit en så allmänt utbredd företeelse. Det blir fenomenet, i första hand, som har störst poetiskt innehåll”, skriver Ida Thunström.
SKOLSEGREGATIONEN. “Vi har fått en generellt sämre skola av att barnen segregerats, men nu när skolan är generellt sämre vill medelklassen ännu mer hålla sig segregerad av rädsla att just deras barn kanske annars skulle få ännu sämre skolor”, skriver Isobel Hadley-Kamptz.
