Sedan starten 1901 har bara drygt fem procent av nobelprisen tilldelats kvinnor. I år ser det inte bättre ut. “Lösningen ligger delvis hos oss, men också hos alla dem som har rätt att nominera” säger Göran K. Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.
EU-MIGRANTER. Polisen har spräckt ett nätverk som tvingat människor att tigga i Sverige. Från den tiggarfientliga högern har det i veckan varit många skadeglada tillrop om hur naiva vi är, vi som inte vill förbjuda fattigdom.
PROSADIKTER. “Carson går loss i allehanda betraktelser i en genre som eventuellt kan liknas vid hyperkorta essäer. För precis som Schrödingers katt är Carsons litteratur både och samtidigt och jag tror varje läsare själv måste plocka ut det den behöver”, skriver Helena Lie.
INFLYTANDE. “Det räcker uppenbarligen sällan med rapporter och utredningar av olika slag för att konkret åstadkomma förändringar, men när det uppstår en massrörelse med förankring i sociala medier blir kraften för att inte säga slagkraften överväldigande”, skriver Clemens Altgård.
KORRUPTION “Litteraturkritiker, kulturchefer, förläggare och akademiledamöter super, knullar, minglar och hyllar varandras böcker, gärna i förstadagsrecensioner, och till råga på allt elände tyder mycket på att denna brist på integritet och yrkesansvar belönas med stora summor av pengar av den högsta maktinstansen för litteraturen
MUSIKSVEP. “I New York är utbudet av musik nästintill oöverskådligt. Även på gator och torg kan man få många oväntade musikaliska upplevelser. I höst, med sommartemperaturer ett stycke in i november, har gatumusikerna haft en ovanligt lång säsong”, skriver Björn Gustavsson.
REFLEKTION. Hans öde är att alltid komma tillbaka till världen. Och att ständigt dö. Predestinerad för den eviga återuppståndelsen.
SOVJETMÄNNISKAN. “Den fråga Aleksijevitj ihärdigt och lyhört har ställt i sitt författarskap är vad sovjetsamhället, formulerat i drömmar om rättvisa men realiserat som förtryck, gjorde med den vanliga människans drömmar och vardag”, skriver Anna Remmets.
MAKT. Jag kan inte sluta tänka på makt. Verklig stor makt syns ofta inte, den är så självklar att alla anpassar sig, inte ens tänker tanken att utmana. Det är först när makten ruckas på en aning som upproret ens blir möjligt att föreställa sig.
