Redan alldeles oumbärlig: Natur och Kulturs litteraturhistoria
VÄLAVVÄGT. Förtjänsterna är överväldigande i Natur & Kulturs litteraturhistoria vars kompakta mängd av fakta balanseras av alltigenom kloka och välavvägda omdömen, skriver Ivo Holmqvist.
En farlig utveckling
HISTORISKA PARALLELLER. “Vi har i USA en demografi som nästan liknar det tyska 1800-talets; en småskalig kristen, konservativ landsbygd som hyser ressentiment mot Rothschild“, skriver Jesper Nordström.
Det gemensamma språkets styrka
KLASSIKER. En fin självbiografisk klassiker om det gemensamma språkets styrka och sammanhållande kraft, skriver Elisabeth Brännström, som läst Familjelexikon av Natalia Ginzburg.
Gestaltning och politik i litteraturen
ESSÄ. ”Litteratur som inte är tvetydig är litteratur där ingen individuell tolkning kan göras och litteratur där ingen tolkning kan göras är en stängd litteratur där läsaren inte längre tillåts någon verklig erfarenhet,” skriver Johannes Nilsson.
Kanske blir vi inte bättre av att lyssna och läsa – men nog klokare
MINNESORD. Ivo Holmqvist minns Torben Brostrøm, en litteraturkritiker och -historiker som haft central betydelse i det moderna Danmarks kulturliv. Torben Brostrøm avled i måndags och blev 93 år.
Vi skriver och läser fortfarande
SKRIV- OCH LÄSLUST. Litteraturen lever fortfarande för att vi aldrig kan veta för mycket om för många människor, för att parafrasera Harold Bloom, skriver Christoffer Andersson.
Noterat: Boktitlar en bristvara?
OPULENT. Med Slutet på historien som är tionde delen av hans samtidskrönika har Jan Guillou nått vägs ände. I intervjuer bekänner han att han är ganska trött efter detta utdragna maratonlopp. Han är dock inte ensam om att ha sprungit sträckan. En gång var mastodontserier populära: Romain Rolland fick ett Nobelpris för sin om Jean…
Coronaomläsning: Volter Kilpi
PROSA. “Det är ingen lätt roman att mäkta med, den kan ta ett år att ta sig igenom, eller i mitt fall en effektiv läsvecka med sju timmar om dagen. Hur man än vrider och vänder på det är det en unik litterär prestation. Opulens medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap.”
Vem var Olof Lagercrantz?
LITTERATUR. Gunnar Lundin skriver om vad det kan innebära att vara kritiker och författare. Det handlar framför allt om Olof Lagercrantz som var chef för Dagens Nyheters kulturavdelning 1951–60 och en av DN:s chefredaktörer 1960–75.