VARDAGSHYLLNING. “När min förstfödda blir riktigt dålig i dessa förskräckliga pandemitider och läggs in på sjukhus för att tillföras dropp, slår den största ängslan till.” Lasse Ekstrand undrar varför det ofta först är när det är för sent som vi minns det viktigaste i livet.
DROGER. “Vi måste göra allt för att förebygga missbruken – inte tävla i hur vi bäst kan åstadkomma en möjlig tillvaro för de drabbade att fortsätta med sitt missbruk”, skriver Ante Filip Tepic som är kritisk till en föreslagen legalisering av narkotikabruk.
DÖDLIGHET. Inte sedan 1993 har så många dött under en månad som i april. Då var det en ovanligt svår säsongsinfluensa under en vinter, nu är vi i början av en pandemi som kommer att ta flera år att rida ut. Skillnaden stavas vaccin, skriver Sofia Nerbrand.
MASKINDIKTER. Även om AI idag är inte är speciellt bra på att skapa poesi så kommer den med all säkerhet att bli mycket bättre med tiden, som alla som ägnar stor del åt sitt liv åt att skriva poesi, skriver Mathias Jansson.
ANTIKEN. Kerstin Ekmans Tullias värld är en rik och spännande bok, som måste läsas i små doser. Den är krävande, men jag tycker om att på nytt fått bekanta mig med både med Vergilius och Horatius och framför allt få följa berättelsens sköra tråd, som utgörs av Ciceros dotter Tullias öde, skriver Bo Bjelvehammar.
CORONAKULTUR. “Kanske är döden ett sätt att få vända sig bakåt, att summera, att göra motstånd mot hur de digitala översköljningarna av information gör det svårt att få en känsla av sammanhang”, skriver Nathan Hamelberg.
LYRIK. I Kristina Lugns diktning är döden och ensamheten ständigt närvarande men trots det är det få som får oss att skratta som hon. Det korta liv vi har här på jorden är ju när allt kommer omkring ett enda stort spektakel. Med bitande ironi och drastisk humor vänder hon upp och ner på vardagens…
INTRODUKTION. Med fyra dikter introducerar vi idag Tareq Samin, från Bangladesh, på svenska. Freke Räihä har översatt och skrivit en kort presentation av poeten.