170 resultat hittades.
FINLANDSSVENSKT. För det första är vi svenskar, vi som tror oss vara kulturkoftor, sorgligt obildade vad gäller våra grannländers litteratur och kultur — alltså till och med när det handlar om svenskspråkig litteratur från Finland, skriver Carsten Palmer Schale.
LIVET. Då vi sätter tillit till vetenskapen sätter vi livets tilltal ur spel, säger Martin Buber. Carsten Palmer Schale skriver: Buber menar att leva är att bli tilltalad. Det enda vi behöver göra som människor är att svara på livet.
PLATSER. Orter, ortsystem och tekniskt-ekonomiska megastrukturer saknar liv. Platser, däremot, är levande organismer med minne och själ, skriver Carsten Palmer Schale.
POPULARITET. Carsten Palmer Schale funderar kring olika yrkesgrupper och deras popularitet förr och nu. Han söker ett slags svar på frågan om var vi befinner oss i nuläget. Hans text väcker frågor om hur samhället har utvecklats under de senaste decennierna.
RÄTTVISA. “Jag ser mig själv som demokratisk nationalist, men ej alls som främlingsfientlig — tvärtom. Jag är dessutom för en rättvis globalisering och en strävan efter en universell moral,” skriver Carsten Palmer Schale. Det handlar både om att älska sitt land och att vara kritisk.
FARLIG URHOLKNING. Den kvalificerade diskussionen om litteratur uteblir i det offentliga samtalet, anser Carsten Palmer Schale. Han drar slutsatsen att ytlighet och nyhetsfixering leder till en intellektuell urholkning som faktiskt inskränker yttrandefriheten.
RELIGION. I essäform tar sig Carsten Palmer Schale an det dubbla i religionerna. Hur de å ena sidan uppvisar regelsystem och olika läror, å andra sidan hur religionen kan vara en personlig upplevelse av mystik och kärlek.
LIVETS GÅTA. Det som pådyvlats Sverige, är föreställningen att livets gåta kan förklaras, och att livet i linje med detta kan styras och byråkratiseras. Men livsgåtan skall fördjupas, inte förklaras, skriver Carsten Palmer Schale.
BESTÅR. Under en period på 80-talet och i början av 90-talet var bruket av metaforer starkt ifrågasatt i den litterära debatten. Men bruket består. Carsten Palmer Schale skriver här om en av litteraturens minsta beståndsdelar — metaforen.
