DIPTYK. Thomas Millroth är konsthistoriker, kritiker, konstkurator och författare till ett fyrtiotal böcker. Han har skrivit en diptyk som, med DDR/Östtyskland som tema, kan ses som ett slags gensvar på Gunnar Lundins tidigare publicerade texter om en dag på 60- respektive 70-talet.
BILDPROJEKT. Maria Johansson bor och arbetar i Stockholm. Hon är utbildad på Konsthögskolan i Stockholm 1983-88. ”I huvudet på Maria Johansson” är ett återkommande inslag i Opulens. I sitt nu pågående bildprojekt undersöker hon relationen mellan bild och titel.
TEATER. Lena Torquato Lidén har sett den aktuella pjäsen “Tusen år hos Gud” av Stig Dagerman, på Göteborgs dramatiska teater. Hon gillar föreställningen men tycker ändå att den lämnar en del övrigt att önska.
FRIHET. “Historia kan vi förstå, och att den kan se olika ut. Vad vi inte kan förstå är avsaknaden av historia och vad en sådan gör med ett land,” skriver Stellan Lindqvist om den amerikanska mentaliteten och bakgrunden till att Trump kunde bli USA:s president.
LANDSKAPSMÅLERI. I vår visas på Waldemarsudde, i Stockholm, fyra av våra mest kända – men bortglömda – kvinnliga landskapsmålare. Anne Edelstam har sett utställningen och är entusiastisk.
AFTERSHAVE. 78-varvaren har oftast omslag som syftar mer på butikens verksamhet än artistens. ”Malmös radio och notbutik” exempelvis. Det tidlösa/otrendiga Old Spice är ett resultat av samma tänk.
UTANFÖRSKAP. Carsten Palmer Schale förordar ett samhälle “byggt på något så gammaldags som frihet, jämlikhet och syskonskap”. Han föreslår därför införandet av en medborgarinkomst.
INDIEROCK. Trots blinkningar till 80-talets och 90-talets mainstream-pop, och ett göteborgsound igenkännbart från 00-talets första decennium, lyckas Division 7 peka framåt. Ett konststycke i sig, skriver Erik Bovin, som också reflekterar över hur en recension egentligen bör utformas.
LYRIK. “Jag behöver nog inte undra så mycket över varför Espmark ansåg att hans bästa verk tillkom efter 70-årsåldern. Dikterna i ‘Hemfärd till glömskan’ är nämligen genuint mogna och doftar av både närhet och ålderdomens visdom, skriver Lis Lovén.
