HÅLLBARHET. Vi måste också fråga oss om det är rimligt med en så låg självförsörjningsgrad som vi nu har i vårt land, skriver Roger Bydler och förespråkar en omställning till ett mer hållbart jordbruk och ökad inhemsk produktion av livsmedel.
Torkan i somras fick stora konsekvenser för det svenska jordbruket. Spannmålsskörden blev hela 46 procent mindre i år än den var förra året och är den lägsta sedan 1959. Och vi var ju inte ensamma om att drabbas av extrem torka. Hela norra jordklotet fick en lång period med höga temperaturer och mycket liten nederbörd.
Forskarna ser en direkt koppling till den pågående klimatförändringen, även om vädret varierar och kommer att variera från år till år. Det som framför allt påverkar väderförhållandena för oss i Sverige är avsmältningen av havsisen i Arktis. Den leder till att jetströmmarna ändrar sitt beteende och under längre tidsperioder kan ”stanna upp”, vilket leder till att högtrycks- och lågtrycksperioder varar under längre tider. Vi kommer därför att få mer frekventa perioder av långvarig torka och även perioder då nederbörden kan bli omfattande och skapa översvämningar.
[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]
Frågan är hur vi ska säkra vår livsmedelsförsörjning? Tittar vi på självförsörjningsgraden av livsmedel så har den minskat starkt och är nu nere på 50 procent för att i början av 1990-talet ha legat på 75 procent. I vårt grannland Finland är självförsörjningsgraden av livsmedel 80 procent. Bildligt talat så är alltså varannan tugga vi tar importerad mat. Det finns även hälsoskäl för att välja svenskproducerad mat framför importerad. Våra svenska bönder använder mycket mindre antibiotika än vad som är fallet i andra länder. Och det är inte bara mat vi importerar. Lantbruken är även beroende av importerat bränsle, foder, utsäde och reservdelar.
Torkan får också andra negativa konsekvenser för våra bönder genom ökade kostnader för el och arbetet med bevattning, där det nu har funnits tillgång till vatten för att bevattna. Det som också var ovanligt i år var att torka och ovanligt höga temperaturer kom så tidigt på året, vilket ledde till att växterna inte hann utveckla sina rötter. Oftast är det en period av torka på försommaren, men i år var det en utdragen vår-, försommar- och högsommartorka. Det har också fått konsekvenser för grundvattennivåerna som är ovanligt låga i nästan hela Sverige.
Vi ser alltså att ett förändrat klimat får stora konsekvenser för vårt jordbruk och därmed vår livsmedelsförsörjning. Skulle vi hamna i ett läge där vi inte kan importera det vi behöver inom jordbrukssektorn, så skulle vi bara klara vår matförsörjning några veckor. Det har talats om så kort tid som två veckor innan allvarliga bristsituationer uppstår. I den takt som klimatförändringen nu sker och de konsekvenser som den för med sig, är detta något vi måste förbereda oss för. Vi måste se till att vi anpassar vårt jordbruk så vi klarar den typ av torrperioder vi upplevde i sommar. Vi måste också ställa frågan om det är rimligt med en så låg självförsörjningsgrad som vi nu har i vårt land. Det är förstås en fråga som måste upp på politikernas bord.
En omställning till ett mer hållbart jordbruk och en ökad inhemsk produktion av livsmedel sker inte över en natt. Vi kan därför inte vänta med att ta tag i dessa frågor.
info@opulens.se
