DEBATT. Anders Hermanssons artikel på Opulens om Islamakademin och Salahuddin Barakat är problematisk och visar på djup okunnighet om religion och religiös extremism.
För några år sedan satt jag och åt en bit mat med en invandrad kristen och en invandrad muslimsk vän jag hade i Stockholm ”Varför är så många svenskar religiösa analfabeter”, frågade de? Det var inte ateism de hade problem med, de hade många goda vänner som var ateister. Det var okunskapen och oförståelsen om religiositet de reagerade på. De tog bägge bönen som exempel och hur de idiotförklarats av några på grund av att de bad.
Jag tänkte på den diskussionen när jag läste Anders Hermanssons artikel om Islamakademin. Han utmålar Islamakademin och Salahuddin Barakat som antidemokrater. Han antyder att en religiös extremist, dvs Barakat, sitter i ledningen för Malmös projekt mot extremism.
Men när man läser artikeln ser man inga belägg för påståendet om antidemokratiska idéer. Tvärtom. Hermansson länkar till en artikel där Barakat anser att det är viktigt att muslimer engagerar sig politiskt. Antidemokrater finns det många av bland religiösa extremister, till exempel det ökända Hizb Ut Tahrir, men de är mot att muslimer blir partipolitiskt aktiva. För de radikala islamisterna är sådana som Barakat, eller Yasri Khan som också nämns i artikeln, personer som föraktas och hatas för att de bland annat vill att muslimer ska engagera sig politiskt.
Hermansson går dessutom igenom en rad åsikter som han menar att Islamakademin och Barakat har. Det han skriver är oroande, för han tycks mena att om man har konservativa åsikter som de han nämner, ska man inte få samarbeta med det offentliga, eller Malmö stad.
Det väcker en viktig fråga. Hur gör vi med religiösa (eller icke religiösa) personer som har en konservativare syn på samhälle och relationer än samhällets gängse normer? Kan man föra en dialog med dessa eller är alla konservativt religiösa per definition radikala extremister och antidemokrater som bör utestängas från de demokratiska samtalen?
Det är den frågan vi ställs inför då vi läser det Hermansson skriver. För det han påstår är Islamakademins åsikter skiljer sig inte nämnvärt från hur katolska församlingarna i Malmö ser på världen, eller judiska församlingen, i synnerhet de ortodoxa judarna, kristna ortodoxa eller en rad frikyrkor.
Ta det missförstådda begreppet sharia till exempel. Hermansson gör en poäng av att man pratar om sharia i Islamakademin. Men sharia betyder inget annat än Guds lagar. Och även massor av kristna anser att guds lagar står över människans lagar. Judar pratar massor om Guds lag. Även Katolska kyrkan menar att samhället måste styras i enlighet med Gud. Betyder detta att katoliker är antidemokrater som vi bör sluta samarbeta med? Nej, för likt demokratiska muslimer erkänner de flesta katoliker att människans ofullkomlighet gör att man måste ”sträva efter sanningen” Detta görs i en respektfull dialog mellan människor med olika åsikter och med personer av andra religioner och utan religion.
Hermansson påstår att Islamakademin har en konservativ syn på homosexualitet och genusfrågor och skilsmässa också. På intet sätt skiljer åsikterna han beskriver från till exempel judiska ortodoxas syn eller katolikernas syn. Som bekant är till exempel också katoliker mot skilsmässor, och genustänkande och homosexualitet . (Det bör dock nämnas att Islamakademins tradition av Islam är mer positiv till genusfrågor och skilsmässor än till exempel Katolska kyrkan är.)
Jag är mot den konservativa synen på homosexualitet. Men jag ser en klar skillnad mellan konservatism och radikal, antidemokratisk extremism. Salahuddin Barakat har klart och tydligt uttalat sig mot homofobi, till exempel efter massmordet i Orlando, och det står i stadgarna till Islamakademin att alla oavsett sexuell läggning är välkomna.
Antidemokraterna bland muslimer vill kriminalisera homosexualitet och bannlysa homosexuella från sina samfund och pratar om att det ska vara rätt att döda dem i en ”islamsk stat”.
Kan vi ha en demokratisk dialog även med katoliker och konservativa muslimer trots eventuell konservatism? Eller ska vi förbjuda katoliker och konservativa muslimer att samarbeta med Malmö kommun eller ungdomar? Man kan kritisera att katolikerna inte har kvinnliga präster, men gör det dem till antidemokrater som man inte bör samarbeta med?
Det finns viktiga skillnader mellan riktiga antidemokratiska sekter inom Islam och konservativa muslimer. Samma skillnader finns bland katoliker där det finns sekter som de ”traditionella katolikerna ” (SSPX). Om man vill bekämpa dessa antidemokratiska sekter måste du kunna se skillnad mellan konservatism och radikalism.
Tro mig, sekterna skulle aldrig, likt Barakat, uppmana folk att rösta och bli politiskt aktiva. De skulle inte respektera andra människors åsikter. De vill påtvinga andra sin moral och sina åsikter. För dem är personer som Barakat ”bögmuslimer” och förhatliga ”diskomuslimer”, som respekterar personer av andra åsikter och är mot att tvinga andra att följa en viss moral.
Det är inget brott att vilja leva så kallat konservativt eller traditionellt. Det går bra ihop med idén om individens rättigheter. Så länge man inte vill tvinga andra att leva så.
Det betyder inte att de konservativa inte ska kritiseras. Jag har massor av kritik mot katolsk konservatism, mot judisk ortodoxi och konservativ islam. Men ska man kritisera dem ska man höra vad de anser först, framför allt om man skriver i en tidning. Det tillhör god journalistisk sed att om man ställer frågor till en person innan man skriver en artikel så publicerar man svaren i någon form. Jag undrar varför Hermansson ens brydde sig om att skriva till Barakat om han nu var totalt ointresserad av svaren.
Ska vi kunna bekämpa extremism och antidemokratiska åsikter måste vi först veta vad extremism och antidemokrati är. Annars hamnar vi helt fel. Där är den svenska okunskapen i religiösa frågor djupt problematisk. I amerikanska södern spelade kyrkorna, ofta djupt religiösa, konservativa, sådana, den viktigaste rollen i att bekämpa Ku Klux Klan och rasismen. Det är i moskeerna kampen mot IS kommer att vinnas, i de demokratiska moskeerna. Världen är inte en natt där alla katter är grå!
Torbjörn Jerlerup
Skribent, bloggare och aktivist mot radikal islamism.
