DUCKANDE POLITIKER. Det är något som står i vägen för mig när jag drömmer om V som ett stort parti med kanske över 40 procent. Det är när representanter för V duckar för frågor om trygghet och kommer med politikersvar à la Carl Bildt. Människor i Malmö lider verkligen av de kriminella nätverken, skriver malmöbon Anders Malmros.
Jag tror på jämlikhet och jämställdhet, jag är för en utbyggnad av välfärden, jag vill inte att privata företag gör vinst på sjuka, gamla eller skolbarn, jag är emot inskränkningar i konflikträtten. Så kom nu med era vilda gissningar på hur jag definierar mig politiskt!
Ja, jag är vänster och har varit medlem och emellanåt ganska aktiv i vänsterpartiet. Min vision är att vänsterpartiet ska gå framåt politiskt för att vi ska få inflytande och påverka politiken. Jag skulle gladeligen se vänsterpartiet som ett framtida statsbärande parti likt socialdemokraterna varit under efterkrigstiden.
Jag ser dock en och annan fråga som vi hanterar på ett mindre bra sätt. Jag tänker framförallt på trygghet. Visst trygghet kan associeras med trygga jobb, trygghet från att slippa bli misshandlad av sin partner och trygg välfärd.
Våra väljare som vi säger oss värna om, och särskilt arbetarklassen, är de som mest drabbas av otrygghet. Nu menar jag otrygghet som stavas skjutningar, våldtäkter och narkotikaförsäljning på öppen gata. Det är i bostadsområden med lägre inkomstnivåer och lägre utbildning där det förekommer mest skjutningar (bostadsområden i storstäderna).
Vänsterns paradgren är förebyggande åtgärder. Visst, generella välfärdssatsningar på framförallt skolan kommer säkerligen minska ojämlikheten och därmed minska kriminaliteten. Problemet är att det kommer inte ske några generella välfärdssatsningar av den skalan som har effekt förrän V blir ett statsbärande parti. Ett annat problem är situationen nu. Det dödliga våldet sker oftare på öppen gata. Räddningstjänst och polis måste ha extra resurser för att kunna utföra sitt arbete i vissa utsatta bostadsområden. Det senaste nyheten jag tog del av är att skjutningar tar resurser från våldtäktsutredningar. Vi kan inte bara luta oss tillbaka och tänka att det drabbar inte mig, jag är ju inte kriminell. Det är att se ner på sina medmänniskor och irrationellt, du kan visst hamna emellan. Något måste göras.
Vad vill då min partiförening i Malmö göra åt detta? Jag var på ett ganska trevligt inför-valet-möte i augusti 2018 i min partiförening. På mötet tog jag upp frågan om problem med trygghet, om den fanns med i valprogrammet. Den som ledde mötet sa då något som jag uppfattade är det stora problemet i Malmö är alla bilar som kör runt. Jag sa att de människor jag umgås med associerar bristande trygghet till skjutningar och våldtäkter. De övriga mötesdeltagarna sa inte så mycket. Någon påtalade att ett program om trygghet var på gång. Det programmet skulle varit ute för 10 år sedan om du frågar mig.
Jag vet sedan tidigare att det finns kamrater som säger att vårt parti ska inte “fronta” sådana frågor som vi inte brukar. Jag har också kamrater som klagar på att polishelikoptrarna är i luften hela tiden. Men om det förhindrar skjutningar och andra brott är det inte fel enligt mig. Man kan bara inte avfärda något utan att utvärdera det.
Det är något som står i vägen för mig när jag drömmer om V som ett stort parti med kanske över 40 procent. Det är när representanter för V duckar för frågor om trygghet och kommer med politikersvar à la Carl Bildt. Människor i Malmö lider verkligen av de kriminella nätverken. Föräldrar vars barn dött av narkotikamissbruk eller de som förlorat sitt unga liv i uppgörelser mellan kriminella.
Det är mer än dubbelt så många unga män som dör av skjutvapen i Sverige proportionellt jämfört med länder som Tyskland, Frankrike och Danmark. Vad är det som vi kan lära från dessa länder? Strängare straff ger sällan mindre risk för återfall, men när brottsmisstänkta inte blir granskade och utsatta för förundersökning för att polisen inte har resurser är något ruttet i vårt samhälle.
Är det lika många som frias för brott i andra länder trots att det finns teknisk bevisning? Polisen säger sig till stor del “veta” vilka det är som ligger bakom skjutningar men bevisen i domstol duger inte. De yrkeskriminella har till stor del lärt sig hur de ska undvika att “åka dit”. Samtidigt finns det erfarna förskollärare som kan se redan i förskoleålder att de här barnet löper stor risk för att hamna i kriminalitet längre fram under sin uppväxt. Det finns alltså en stor potential för tidiga insatser och det läge vi är nu där skjutningar tar resurser från rättssamhället som gör att annan brottsbekämpning tvingas nedprioriteras.
Samröre med organisationer som bevisligen under längre tidsperiod ägnat sig åt kriminell verksamhet som trafficking, vapenhandel, narkotikaförsäljning, hot och våld mot folkvalda behöver inte vara en mänsklig rättighet. Sverige är sent ute med att kriminalisera deltagande i terrororganisationer som IS. Men vi har organisationer som hotar vårt samhälle och tillåts fortsätta med det. Jag tänker på gängen i storstäderna, NMR och HA med flera. De som skjuter på varandra på våra gator måste förhindras från att fortsätta göra det. Lås in dem, sätt på dem fotboja, samhällstjänst i Norrlands inland eller något annat som får skotten som dödar att upphöra.
Jag kommer fortsätta kalla mig vänster och fortsätta tycka så här. Jag tror inte att jag är ensam.
