FÖRTROENDEPROBLEM. Dagens Nyheter experimenterar med olika rubriker till samma text. Lisa Bjurwald tycker att tidningen ska låta bli att tulla på sakligheten.
Först tror jag att Dagens Nyheter har gjort en i den snabba digitala nyhetsvardagen inte helt ovanlig miss. Man har råkat publicera samma artikel flera gånger på DN.se:s förstasida. Men när jag kikar in igen lite senare samma dag ser jag plötsligt vad tidningen håller på med: ett live-A/B-testande av rubriker med läsarna som ovetande försökskaniner.
Först kommer den lite torra och konstaterande: “Sällan blir klassklyftorna i Sverige så tydliga som nu.” Sedan kommer den helt annorlunda och slängigare: “Vart reser du på semestern, lilla vän?” Den sistnämnda upprepas dessutom på två ställen på ettan. Men alla tre rubriker och puffar leder alltså till exakt samma text.
Förfarandet känns inte alls etiskt. Som läsare förutsätter du, och sätter din tilltro till, vissa fundamentala överenskommelser med tidningen du konsumerar. En sådan är att ett flertal olika rubriker med olika ton inte kan handla om samma artikel. Tänk själv hur konstigt det skulle vara om detta blev praxis: först dyker det upp en sober “Kontrovers kring S-politikers uttalande om bostäder”, sedan scrollar du ned på ettan och ser den sensationella “EXTRA: Kris i riksdagen efter Anderssons attack på Svensson”, bara för att lite längre ned tro att du stöter på en tredje nyhet, denna gång med den krönikeartade rubriken “Vem har egentligen rätt att bo i Stockholm?”
Det talas om att vi lever i eller åtminstone är på väg in i ett post-truth-samhälle, en journalistisk mardröm där det alltid finns olika varianter av sanningen och där kalla, oberoende fakta som vi alla kan skriva under på är en spillra från en mindre komplicerad gårdag. Sedan även stormakten USA valt en manipulativ, presshatande populist till ledare har farhågorna spätts på ytterligare. I Donald Trumps värld kan misshaglig rapportering om Vita huset plötsligt avfärdas som fake news – och miljoner sympatisörer köper det.
Det är viktigt att vi i medierna inte bidrar till den utvecklingen. Visst kan det finnas flera olika vinklar på samma nyhet, men låt oss hålla det lika tydligt som tidigare: en ledarskribent tycker och analyserar på ledarsidan, en onlineenkät efterfrågar läsarnas åsikt i frågan, en korrespondent jämför med ett liknande fall i utlandet och så vidare. Jag tror att tydlighet och transparens är helt centrala för att behålla läsarnas förtroende i en märklig samtid, full av paranoia och konspirationsteorier. Man ska heller inte underskatta läsarnas irritation över (den rättmätiga) känslan att ha blivit lurade.
lisa.bjurwald@opulens.se
