“Kristendomen presenteras som civilisatorisk motstånd till islam. Sekularismen som ett sätt att minska muslimernas närvaro. Det har blivit ett sätt för populistiska partier att locka till sig nya väljare genom en retorik om skydd och hot”, menar den liberala debattören Vladan Lausevic.
Det råder överskott på populism i Europa. Olika kriser har sedan 2008 gett vind i ryggen till den mer pessimistiska och främlingsfientliga atmosfären i EU. I Sverige har identitetspolitiska diskussioner om den sekulära staten och samhället fått större betydelse. Därför är det viktigt att ytterligare diskutera sekularismens framtid.
Historiskt sett har sekularismen inneburit framgångar i Europa. Den som inte ville tro på Gud fick det bättre liksom den som ville kunna välja sitt sätt att tro. Förtryckande aktörer som kungar och statskyrkor kom att ifrågasättas. Sekularism innebar på flera sätt en mycket progressiv utveckling med krav på demokratisering, vetenskapliga framsteg, mer inkluderande samhällen som för olika kristna och judiska samfund.
Idag är det paradoxalt att nationalpopulismen har vuxit sig så stark i de delar av Europa som anses vara de mest sekulariserade i ett globalt perspektiv. Komikern Magnus Betnér sa en gång om Sverige att ”ingen tror på Gud, men alla tror på något”. Samtidigt är stödet för Sverigedemokraterna stort, som vill bland annat vill återinföra statskyrkan.
Att utvecklingen varit sådan i norra och västra Europa har sin förklaring i hur nationalpopulismen har förändrat sig. Rogers Brubaker, en av de mer kända experterna på nationalism, menar att nationalpopulistiska aktörer även har ”civilisationism” på agendan. Konstruktionen är likadan som när anti-semitism och judarna stod i centrum. Som idag är ersatt med muslimer och islamfobi.
Civilisationism handlar om att kombinera kristendom, sekularism och liberalism i den politiska kommunikationen. Kristendomen presenteras som civilisatorisk motstånd till islam. Sekularismen som ett sätt att minska muslimernas närvaro på offentliga platser. Liberalismen som yttrandefrihet eller jämställdhet, där muslimer likställs som ett hot mot ”vårt sätt att leva”.
Det har blivit ett sätt för populistiska partier att locka till sig nya väljare genom en retorik om skydd och hot. Civilisationism handlar om att vilja exkludera muslimer från de kollektiva samhällsidentifikationerna Till exempel kvinnors rättigheter presenteras vara gamla kristna värderingar från början och som nu hotas av islam.
Och fler än nationalpopulistiska aktörer agerar likadant. Som i fallet med åsikter hos Ann Heberlein om islam, när Moderaterna kommunicerar om ”svenska värderingar”, eller företrädare för Liberalerna vill sätta stopp för nya religiösa (muslimska) friskolor.
För framtiden behövs därför en ny syn på sekularism. Sociologen Ulrich Beck menade att länder och stater bör vara mer kosmopolitiska genom en process likt den europeiska sekularismen gjorde tidigare. Det behövs mer separation mellan föreställningar om ”nationell identitet” och staten, som i sin tur leder till mer kosmopolitiska stater och interkulturella samhällen. Där centrala institutioner som rättsstat, demokrati, mänskliga rättigheter blir mer viktigare för känslor av gemenskap och social harmoni.
Politiska aktörer med civilisationism på agendan är ute efter identitetsmonopol och att ta över centrala institutioner. Ett sätt att förhindra en sådan utveckling är att erbjuda en möjlighet för identifikationer som är friare genom konstitutionell sekularism. Grundlagen kan de flesta i samhället sluta sig bakom än bakom tanken om religiöst eller humanistiskt samhälle. Framtidens samhällsgemenskap behöver både separation mellan det religiösa och det sekulära liksom det politiska och det kulturella.
info@opulens.se
