KLASSAMHÄLLE. I förra veckan uttalade sig två professorer vid Princeton University om den ökande dödligheten hos den vita amerikanska arbetarklassen. Skillnaderna mellan dom och andra grupper pekar på allvarliga problem i samhället menar de.
Det handlar om huvudpersonerna i Bruce Springsteens sånger. De vita männen med basebollkeps och ett jobb utan krav på collegeutbildning. Och kvinnorna som serverar på diners eller är kassörskor på Walmart. Varför ökar dödligheten i den vita amerikanska arbetarklassen?
I Wall Street Journal den 20 november intervjuas de båda Princeton-professorerna och tillika äkta paret, ekonomerna Anne Case och Angus Deaton om sin forskning om förändringar i den amerikanska demografin. Paret väckte stor uppmärksamhet när de för två år sedan publicerade en rapport där de konstaterade att dödligheten hos den vita amerikanska arbetarklassen ökade, medan den minskade hos alla andra jämförbara grupper. Varför är det så och vad har hänt sedan dess?
Deaton och Case återkommer till termen ”The two Americas”. Ett uttryck som myntades 2004 av senator John Edwards för att beskriva de sociala och ekonomiska klyftorna i det amerikanska samhället. Sedan dess har uttrycket vunnit hävd och klyftorna har knappast minskat. Angus Deaton menar att skillnaderna i dödlighet mellan den vita amerikanska arbetarklassen och andra grupper pekar på allvarliga problem i samhället.
Man har sedan 1990 kunnat se en ökning i dödsfall genom självmord, överdoser av läkemedel eller narkotika och alkoholism bland människor med låg utbildning (i artikeln drar man gränsen mellan låg- och högutbildad vid en avslutad collegeutbildning.) Därtill har man kunnat se att kurvorna för andelen döda i hjärt-kärlsjukdomar planat ut i USA medan den sjunkit i de flesta andra jämförbara länder. Varför är det så? Deaton pekar på att amerikanska läkare skriver ut beroendeframkallande opiater, lugnande medel och annat, i betydligt högre utsträckning än andra.
Vad gäller den geografiska spridningen har man kunnat se att dödsfall genom självmord eller överdoser ökat från 1999 till 2015 i samtliga stater och att dödligheten genom alkoholrelaterade leversjukdomar ökat i alla delstater utom två.
Men varför skiljer sig siffrorna för just den vita arbetarklassen jämfört med afroamerikaner eller människor med latinamerikansk bakgrund? Case spekulerar i att de grundvalar som tidigare hållit tillvaron på plats för den vita arbetarklassen har börjat krakelera. En sådan grundval kan vara att ha ett jobb med förmåner och möjligheter till vidareutbildning. Ett jobb med en lön man kan försörja en familj på och därmed också bli mer attraktiv på äktenskapsmarknaden. Ja, det är i första hand de vita arbetarmännen som åsyftas.
I stället för äktenskap ingår de i dag i de flesta fall i mindre stabila samboförhållanden, enligt artikeln. Men det saknas också, enligt Case, den känsla av sammanhang, kontroll och möjlighet till politisk påverkan som medlemskap i en fackförening tidigare kunnat ge. I dag spelar inte facket den rollen längre, menar hon. Hon pekar också på att detta att höra till en religiös församling ofta spelar en viktigare roll för afroamerikaner och amerikaner med spanska som modersmål än för den engelsktalande vita arbetarklassen.
Så kanske hade den byggjobbande huvudpersonen i Springsteens hit från tidigt 80-tal The River inte kunnat fria till sin Mary om sången utspelat sig i dag. Han hade kanske i stället fått föreslå ett budgetalternativ, att hon flyttar in hos honom och hans föräldrar. Kanske hade han inte ens haft ett fast byggjobb och medlemskap i facket, utan fått hanka sig fram med tillfälliga arbeten.
Men finns det då någon lösning? Ja, att försöka återupprätta samhällskontraktet mellan arbetstagarna och de som sitter på pengarna, menar Anne Case. Om det inte lyckas blir det farligt för oss alla, avslutar hon artikeln.
info@opulens.se
