VAPENPROTESTER. Skolskjutningen i Florida i februari kan vara början till en förändring av de amerikanska vapenlagarna, skriver Opulens New York-skribent Hans Strömhäll.
För en månad sedan, den 14 februari, blev 17 människor skjutna till döds och lika många skadade när 19-årige Nikolas Cruz öppnade eld med ett halvautomatiskt gevär på Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland i Florida i södra USA. Det hade kunnat stanna vid detta. Ytterligare en masskjutning efter de 58 döda i oktober i Las Vegas och de 26 döda i Sutherland Springs i november. Obligatoriska thoughts and prayers hos ansvariga politiker, krav på strängare lagar hos vapenmotståndarna och ett hårdnackat förnekande av att vapentillgång och masskjutningar skulle ha något samband hos vapenägarnas intresseorganisation NRA (National Rifle Association).
Men den här gången verkar något ha hänt. Kampanjer i sociala medier har lett till att företag dragit in sitt stöd till NRA. Ungdomarna i Parkland är också pålästa och välartikulerade, vilket bland andra Floridasenatorn Marco Rubio fick erfara i en tv-sänd utfrågning nyligen.
Protesterna mot skolskjutningen i Florida har spridit sig långt utanför delstatens gränser. Det senaste exemplet är Parkland walkout: onsdagen den 14 mars lämnade skolungdomar i hela USA sina klassrum under 17 minuter, en minut för varje person som skjutits till döds . ”Jag vill visa mitt stöd för studenterna i Florida och protestera mot att presidenten inte gör något”, säger en av dem som deltog i protesten, 14-åriga Alex Day på skolan Quest To Learn på Manhattan i New York. Hon uppskattar att två tredjedelar av eleverna i hennes klass lämnade undervisningen. Och de var inte ensamma. Tusentals studenter över hela landet gjorde samma sak.
Kanske är det här början på en förändring av de amerikanska vapenlagar som förefallit huggna i sten – rätten att bära vapen är till och med inskriven i konstitutionen. Metoo-rörelsen har visat på den genomslagskraft som sociala medier kan ha när man väntat på förändring länge nog. Enough är ett ord som ofta återkommer i kampanjen mot de amerikanska vapenlagarna. Men man ska inte underskatta strukturernas kraft. Synen på vapen är i USA en stark symbolfråga, som berör mycket mer än själva vapnet.
Att äga ett vapen är för många intimt förknippat med identitet, tradition och kanske också föreställningar om manlighet. Att vapenfrågan är så infekterad beror bland annat på att själva innehavet stigmatiserats. Vapenkulturen må vara en del av problemet. I USA finns det ungefär 89 handeldvapen per 100 innevånare, vilket gör landet unikt i världen. Men det akuta problem som måste lösas efter skolskjutningen i Parkland är inte USA:s miljontals jägare, sportskyttar och vapensamlare. Den blödning som måste stoppas orsakas av att i stort sett vem som helst över arton år, inte i alla men i de allra flesta av USA:s delstater, kan köpa ett halvautomatiskt vapen av den typ som användes i Parkland. Det kan knappast ha varit detta som författarna av det andra författningstillägget hade i åtanke. Att också låta lärarna bära vapen, vilket har föreslagits av presidenten själv (orkar man ens bli förvånad?), gör inga skolelever tryggare.
Kanske är reaktionerna efter skolskjutningen i Parkland starka nog att bryta igenom de cementerade åsiktsbarriärerna. Jag ser en film på Twitter där en ung överlevande från Parkland-skjutningen för en saklig och sansad diskussion med en vapenanhängare, och faktiskt verkar de lyssna på varandras argument. Och på trottoaren mittemot där vi bor, på 95:e gatan på Manhattan, har skolbarnen skrivit slagord mot våldet.
I övermorgon den 24 mars är det dags för nästa landsomfattande demonstration. Under parollen March for our lives kommer människor att samlas i Washington och i alla amerikanska delstater. Det som politikerna misslyckats med under årtionden, att komma till rätta med masskjutningar i skolor och skärpa vapenlagstiftningen, har ungdomarna nu tagit i egna händer.
info@opulens.se
