NY FUNKTION. Apple har lanserat en ny funktion i iPhone som ger användaren möjlighet att ta kontroll över hur skärmtiden används. Kevin Shakir om sina erfarenheter av att få insyn i och kontroll över hur tiden spenderas.
Tidigare i somras stod Craig Federighi, vice vd för Apple, och presenterade företagets senaste programvara för iPhone. Framför den jublande publiken berättade han hur programvarans nya funktion ”’skärmtid’ ger dig makten, med både insyn och kontroll över hur du spenderar din tid”.
Häromdagen tog jag upp min telefon 105 gånger på ett dygn. Min telefon berättade hur jag spenderade halvannan timme på sociala medier, en timme på applikationer kopplade till arbete och en halvtimme på att läsa nyhetsartiklar. Genom funktionen fick jag möjligheten att begränsa mitt användande av den applikation jag spenderade en hel timme på — Facebook. Dagen efter kunde jag bara använda Facebook i en halvtimme. När jag närmade mig tidsgränsen fick jag en notifikation som berättade att det strax var slut med Facebook-användandet för dagen. Facebook-applikationen stängdes därefter ned för dagen och gick inte att öppna mer.
[CONTACT_FORM_TO_EMAIL id=”2″]
Jag gavs plötsligt möjligheten att ägna resten av dagen på att svara på den oöverskådliga högen av arbetsrelaterad epost. Nu hade jag tid att läsa de senaste nyheterna om hur det går i mellanårsvalet i USA, eller höra det senaste avsnittet av min brittiska favoritpodcast och vara intakt med vad som händer i omvärlden.
Fördelat över dagen, och även under kvällstimmarna, använde jag min telefontid åt att svara på samtliga epost-meddelanden för att dagen efter, lättare kunna komma igång med att utföra mina huvudsakliga arbetsuppgifter. Som taget ur Craig Federighis senkapitalistiska brandtal lyckades jag ta makten över min skärmtid och optimera min produktivitetsförmåga.
Det har blivit lättare att slippa ”ödsla” mina timmar av att se vad mina kontakter på sociala medier har för sig. Jag kan spendera mindre tid på att mäta mig med dem och slippa se deras inlägg som uppvisar deras produktivitetsförmåga, karriärmässigt som socialt, hur mycket de hinner göra varje dygn. Nu har världens rikaste teknologiföretag en inbyggd funktion som ger mig notifikationer som berättar när det är dags att konkurrera mot mig själv.
Dagen efter berättade telefonen för mig att jag hade spenderat två timmar av tre skärmtimmar på applikationer jag använder i mitt arbete. Den höga Facebook-stapeln i skärmtidsstatistiken blev ersatt med en arbetsstapel, och jag kände att det var dags för en paus.
Jag hann aldrig lyssna på det senaste avsnittet av min favoritpodcast och gör det med det samma. Medan skärmtidsstatistiken jämnas ut inbillar jag mig själv att mina fysiska och psykiska produktivitetsförmågor förbättras och effektiviseras. Jag hinner att ta disken medan jag lyssnar på hur EU påverkas av att Angela Merkel lämnar politiken och lyckas köpa mig mer tid att spendera på att skicka fler mejl.