UPPFINNING. Perpetuum mobile är uppfunnen: det är en friktionslös geggig maskin som består av kommersiell tv, b- och c-kändisar och kvällspress i en evig cykel med komponenter som förstärker varandra. En maskin som ger sig själv energi och kan rulla på i all evighet.
När en kändis av låt säga Anna Book-kaliber har för höga skulder hos kronofogden talar celebriteten ut i Expressen om ett tappat hårband på badhuset och får en bonusrunda i tramsets flipperspel, och kan på så sätt leverera mer drama på Instagram.
Det rullar det i en evig dance macabre. Maskinen kan också laga sig själv: när någon gravt störd artist har ”skitit i det blå skåpet” finns det alltid nån härlig “innerlig” kusin från landet som kan berätta hur fin hen egentligen är.
På så vis är kommentarfälten igång igen och skapar ett bevis för att all energi strävar mot entropi och kaos, och så tar någon av de riktigt fina journalisterna och styr upp det lite och sedan vevar en krönikör, av låt säga Jonas Gardell-snitt, igång med lite “nervigt-sårigt-Jesus” tonfall och allt detta droppar ner som bränsle i den geggiga bloggmaskinen.
Ny energi. Nya banaliteter.
Jesper Nordström
