KRIMINALISERING. Kevin Shakir har följt Danmarks första domstolsprövning av lagen mot ”läger ämnade att skapa otrygghet”. Torsdagen den 6 september föll domen mot en hemlös rumänsk man, som ska betala 500 kronor. Försvaret tänker överklaga domen, som innebär en kriminalisering av hemlöshet i Danmark.
Det är torsdagen den 6 september och jag befinner mig i rättssal nummer 42 i Københavns Byret. Jag ska rapportera om domen som just fallit. Klockan är lite efter ett på eftermiddagen och snett framför mig sitter en man som ser chockerad och panikslagen ut. Mannen heter Viorel-Cristel Stanica. Han är 36 år gammal och har lämnat sin 15-åriga dotter i Rumänien för att försöka få ett jobb i Danmark. Viorel reser sig upp i rättssalen och stoppar båda händer i sina fickor och ser ut som att han rotar efter någonting han inte hittar, medan han skakar på huvudet. ”Hur?” frågar han.
Han har precis blivit dömd att betala 500 kronor för att han i vintras, morgonen den 24 januari, blev väckt av polisen i centrala Köpenhamn. Han låg i en sovsäck, på hopslagen kartong, täcken, lakan och en kudde. Vid honom fanns en liten vagn med få ägodelar, en liten yoghurtförpackning och en macka, som han tänkte äta efter att han vaknat, eftersom han inte mått så bra dagen innan.
Viorel rotar i fickorna medan han skakar på huvudet för att domaren i rättssalen kommit fram till samma beslut som poliserna gjorde den 24 januari. Han har tydligen helt ensam etablerat och uppehållit sig i ett ”läger ämnat att skapa otrygghet”, något som sedan 2017 är kriminellt i Danmark. Viorel brister ut i gråt.
Olovliggörandet av ”tiggeri och lägeretablering ämnat att skapa otrygghet” i Danmark genomfördes förra året. Det började med att politiker från höger till vänster tog upp frågan i medierna, de ville kriminalisera ”läger” för hemlösa. Dansk Folkeparti riktade snabbt debatten mot att sätta hårt mot romerna, som de ser som ett samhällsproblem. Det regeringsledande partiet Venstres integrationspolitiska talesperson Marcus Knuth var en av många politiker som köpte problemformuleringen. Han skrev i Berlingske att ”den romska ockupationen ska stoppas” och beskrev romer som en plåga för det danska samhället. Socialdemokraternes Trine Bramsen, som sitter i justitieutskottet, skrev att lagstiftningar på området inte skulle drabba danska hemlösa, men däremot romer.
Trots att det hos regeringen, stödpartiet Dansk Folkeparti och det största oppositionspartiet Socialdemokraterne rådde konsensus om att man önskade drabba en specifik folkgrupp, får en lagstiftning i sin definition inte vara diskriminerande. Då strider den mot Europakonventionen. Dock konstaterar den konservativa justitieministern Søren Pape Poulsen, i ett svar på en förfrågan i justitieutskottet den 15 augusti i år, att det finns en överrepresentation av människor från Rumänien bland dem som anklagas för att uppehålla sig i ”läger ämnade att skapa otrygghet”. Sedan lagstiftningens införande våren 2017 har 389 personer blivit anklagade för lagöverträdelsen och de flesta har fått böter meddetsamma. Utav 389 anklagade är sex av de personerna danska. 303 av dem kommer från Rumänien. I Köpenhamn, där flest personer anklagats för lagöverträdelsen, är omkring hälften av dem hemlösa danskar och den andra hälften människor från andra länder. Trots att lagen i sin definition inte är diskriminerande verkar polisen följa den politiska intentionen och retoriken i sitt utövande.
I rättssalen tröstar försvarsadvokaten Asser Gregersen sin klient. ”Du behöver inte betala nu”, säger han, ”vi överklagar beslutet”. Asser Gregersen vill pröva domen i Landsretten. Finner även denna instans Viorel skyldig till lagöverträdelse så vill han gå vidare till Högsta Domstolen. Viorel är den första som får sitt fall prövat inför en domare, efter rådgivning av Maja Hansen från Gadejuristen, en grupp jurister som hjälper utsatta och hemlösa människor. En vecka innan domen föll berättade hon för mig att om domen faller så är det från rättssystemets sida en indikation på att man kriminaliserar hemlöshet i Danmark:
”Det här är en man som ligger ensam i ett avgränsat område på en gata med de saker som krävdes för att överleva kylan den dagen. Om det är kriminellt så kan man inte vara på gatan utan att överträda lagen, om man inte vill sätta livet på spel.”
Jag frågade Viorel om jag kunde få skriva ut hans namn i mitt rapporterande. Det tyckte han var okej och sa att jag också fick lov att ta en bild av honom. Han visade mig sitt ben som var skadat. Han hade blivit skjuten i benet med en pistol tidigare i år av en som tyckte att han skulle sova någon annanstans. ”Så är det när man är hemlös”, sade han.
Han berättade för mig att han fortfarande inte har någonstans att sova. En tredjedel av de hemlösa får inte plats på härbärgen, så han sover för det mesta utomhus men gömmer sig oftare än han gjorde förr. Överklagandet mot beslutet lär ta flera månader, kanske ett halvår, och han räknar inte med att hitta en plats att sova på. Men mest av allt vill han ha ett jobb.
Viorel och jag gick ner på gatan och jag fick, som sagt, ta en bild på honom. Han bär en mörkblå keps med texten ”The Kingdom of Denmark. Efteråt tog vi farväl och han försvann tillbaka till sitt gömställe.
kevin.shakir@opulens.se
