ENÖGDHET. “De tar varje tillfälle i akt till att vrida diskussionen till att kretsa kring deras käpphästar, det vill säga invandring och islam.” Opulens chefredaktör Stefan Bergmark är trött på det förgiftade sociala medielandskapet.
Tre tips från Opulensveckan:
1. “Åttonde huset är Linda Segtnans debut och hon har lyckats med att skriva en vackert formulerad, innehållsrik bok som behandlar många föräldrars oro för att släppa taget om sina barn”, skrev Elisabeth Brännström i onsdags.
2. ”Lars Vilks kvalifikationer som både konstnär och teoretiker kunde ingen ifrågasätta, samtidigt gjorde Rondellhundsprojektet honom utfryst.” Det menade Lars Anders Johansson i onsdags apropå att det nu gått ett år sedan Vilks omkom.
3. ”Om akademiska institutioner inte ens kan acceptera försök till förändring inifrån, är verksamheten inte bara skrattretande, utan rentav dödsdömd.” Det skrev Ida Thunström i torsdags med anledning av att Carolina Falkholt blivit avstängd från sin konstnärliga utbildning.
”Snyggt att kalla alla för högertroll som inte delar er politik”, skrev en Facebookanvändare om min krönika i Opulens efter valet. Det är förstås inte snyggt. Om det vore sant, vilket det givetvis inte är. Däremot är det ett adekvat begrepp vid högerpropagandistiska uppenbara trollningar. Det vill säga provokationer som ingen rimlig människa egentligen tror på utan bara syftar till att rikta ljuset åt ett annat håll.
Och sådana är numera dessvärre vardagsmat för oss som dagligen bevistar de sociala mediernas politiska kvarter.
I onsdags twittrade jag ut författaren Taliah Pollacks debattartikel i Dagens Nyheter, om hur hon som judinna upplever hemstaden Malmö. Att ingen stad i landet gör så mycket för att motverka antisemitismen. Något som sällan lyfts fram och det just på grund av propagandistisk vilja att rikta ljuset åt annat håll.
Mycket riktigt haglade snart de förväntade tröttsamma kommentarerna i mitt twitterflöde. Som ”Vilka är det största hotet mot judar i Malmö?” och ”Skyll på högerextrema Uppdrag granskning!” Islam och invandring skulle förstås nu sättas i fokus igen.
Stöd Opulens - Prenumerera!
I torsdags utdelades så årets Nobelpris i litteratur. Opulens publicerade snabbt en initierad artikel om pristagaren. Det uppskattades förstås av litteraturintresserade men högertroll, ständigt dessa högertroll, har förstås en egen ”läsning” av Annie Ernaux.
Kort efter att vi twittrat ut artikeln svarade en av dem: ”Ett ointressant jävla skämt!” En annan verkade mena att det viktiga nu att lyfta fram om Ernaux är att hon är ”en politisk författare som röstade på socialistkandidaten 2012. Hon stöder även PIR , en fransk/algerisk islamsk rörelse som sprider antisemitism. Ännu en förvirrad vänsterfeminist?”
Utmärkande för de allra flesta högertroll är att de, till skillnad från exempelvis Taliah Pollack, själva inte lyfter ett finger för att bekämpa antisemitismen. De har nog i de flesta fall inte heller något djupare intresse av ett författarskap som Ernaux. De tar varje tillfälle i akt att försöka vrida diskussionen till att kretsa kring deras käpphästar, det vill säga invandring och islam.
Visst, kanske allt är politik men all politik handlar inte om dessa två frågor. Det finns inte sällan också flera perspektiv att anlägga på exempelvis ett större författarskap.
När Peter Handke fick Nobelpriset i litteratur 2019 uppstod en debatt där författaren anklagades för att på nationalistiska grunder ha förminskat serbiska krigsbrott. Hur bedömningen av ett författarskaps kvalitet påverkas av författarens politiska åsikter är en intressant fråga som då bland annat behandlades i Opulens.
Det hindrade inte oss från att inför Nobelfesten det året låta politiken komma i skymundan och ge utrymme i spalterna åt Simon O. Pettersson, som förutom att han är en duktig skribent och inläst på Handke råkar vara en sverigedemokratisk politiker. Politiskt står han alltså långt från Opulens men nej, alla till höger är inte troll.
Tre tips från Opulensveckan:
1. “Åttonde huset är Linda Segtnans debut och hon har lyckats med att skriva en vackert formulerad, innehållsrik bok som behandlar många föräldrars oro för att släppa taget om sina barn”, skrev Elisabeth Brännström i onsdags.
2. ”Lars Vilks kvalifikationer som både konstnär och teoretiker kunde ingen ifrågasätta, samtidigt gjorde Rondellhundsprojektet honom utfryst.” Det menade Lars Anders Johansson i onsdags apropå att det nu gått ett år sedan Vilks omkom.
3. ”Om akademiska institutioner inte ens kan acceptera försök till förändring inifrån, är verksamheten inte bara skrattretande, utan rentav dödsdömd.” Det skrev Ida Thunström i torsdags med anledning av att Carolina Falkholt blivit avstängd från sin konstnärliga utbildning.
red@opulens.se
