MEDIEHOT. “Politikers uppgift är att marknadsföra en enda sanning – sitt partis. Därför drar många slutsatsen att politiker bör hålla sig borta från media. De tre högerpartierna som vill styra Sverige delar inte den bedömningen”, skriver Lars Thulin.
Om mindre än två år kan vi ha en regering bestående av Moderaterna och Kristdemokraterna, med Sverigedemokraterna som tongivande stödparti. Vad kommer då att förändras? En sak är säker. Den public service inom radio och teve vi har idag blir ett av de första lammen som leds till slaktbänken.
För dessa partier ser public service på samma sätt – som något vänstervridet. Därför ska bidragen strypas. Public service ska bara sända nyheter och vissa aktualitetsprogram. De evenemang som kallas lägereldar och som samlar en splittrad nation – påkostade dramaserier, sportevenemang, melodifestivalen – görs enligt partierna bättre av företag som finansieras av intäkter från kattmatsföretag, biltillverkare samt nätkasinon baserade i skatteparadiset Malta.
Partiernas mål är att minska public service publik och inflytande till ett minimum. KD:s medieprogram presenterades i DN 2 oktober 2019. Ett bantat och vässat public service var målet. Det innebär förbud att sända program som många vill se. Lägereldarna. Resonemanget rymmer dock logiska och demokratiska kullerbyttor.
En är att påståendet att public service knappt behövs i ett landskap med sociala medier och alternativa nyhetsförmedlare. I USA medförde filterbubblor och lögner spridda via okända krafter nationen till randen av en statskupp. Det visar att behovet av starka och seriösa medier är viktigare än någonsin. KD drar motsatt slutsats.
KD vill inte ha reklamfinansiering av public service. Istället ett prenumerationssystem där de som är mest intresserade betalar. Men förmodligen är det främst de som inte vill, eller kan, betala för seriösa nyheter som är i störst behov av dem. För att en saklig och demokratisk debatt ska kunna föras. KD tycks inte anse det. Utan bara en upplyst, kanske förhoppningsvis liten grupp, ska få nyheter via public service.
Men hallå, tänker en normalbegåvad läsare – om tittarantalet skurits ned till ett minimum, vem vill köpa annonser?
Moderaterna är mer försåtliga. Målet uttrycktes på partistämman 2019. Först ska public service bantas enligt huvudtesen ovan. Sedan ska giftpillret levereras. För efter bantningen ska reklamfinansiering införas. Men hallå, tänker en normalbegåvad läsare – om tittarantalet skurits ned till ett minimum, vem vill köpa annonser? Förmodligen ingen. Public service blir då olönsamt och för dyrt. Därmed kan det läggas ned.
För SD är huvudinriktningen samma som för vännerna i M och KD, svältkost för public service. Fast hos SD finns ett par anmärkningsvärda detaljer. SD:s riksdagsman Linus Bylund sitter i den stiftelse som äger public service. Han vill ha ett system där journalister straffas om de utrycker något som makthavare inte gillar – indragna månadslöner för olydiga reportrar. Varför? Jo, journalister som behöver sätta mat på bordet kommer inte ställa obekväma frågor.
Vidare, i en debattartikel i DN 20 november 2019 säger partiet att man vill ha vetenskapliga råd som granskar inslag, inte bara Granskningsnämnden. En nordisk samordning är önskvärd enligt SD. Finska, norska och danska vetenskapsmän ska alltså döma ut svenska journalisters nyhetsarbete. Och vice versa. Detta förslag faller på sin orimlighet. Hur ska sanningar i samhällsvetenskap fastställas? Vem ska sitta i dessa råd? Vi kan anta att SD vill utse medlemmarna. Vidare, ska rådens sammansättning ändras då parlamentens sammansättningar skiftas vid val?
Stöd Opulens - Prenumerera!
Sverigedemokraterna har alltså ingen aning om hur nyhetsarbete bedrivs. För när händelser (exempelvis de störtande tvillingtornen i New York) inträffar, då måste redaktionen på Sveriges Television och Sveriges Radio först tänka på sina månadslöner. Sedan på hur vetenskapsmän i andra nordiska länder ska bedöma inslagen. Samtidigt som privatägda medier får ägna sig åt nyhetsarbete. Det som publiken kräver. Sista spiken i public service likkista. Inhamrad av SD.
I samhällsvetenskap och politik finns aldrig en enda sanning. Duktiga journalisters uppgift är att plocka fram olika sanningar. Politikers uppgift är att marknadsföra en enda sanning – sitt partis. Därför drar många slutsatsen att politiker bör hålla sig borta från media. De tre högerpartierna som vill styra Sverige delar inte den bedömningen.
Slutsats: public service ska strypas till döds. Metoden är uteblivna bidrag vilket leder till utebliven publik och orimliga regler för arbetet. Public service blir nog först upp på slaktbänken, eftersom de tre kamraterna M, SD, KD är helt överens om detta.
Alla i Sverige som värnar om en fri, stark och oberoende media måste veta vad de tre partier som vill ta makten, har för planer på detta område. Och reagera.
info@opulens.se
