SPÄNNANDE FRAMTID. Klimatriksdag i Sverige och FN:s stora klimatmöte i Polen är två kommande evenemang. Roger Bydler skriver om de viktigaste klimatpolitiska händelserna vi har att vänta under året.
Det gångna året har varit ett år fyllt av klimatrelaterade väderkatastrofer. Orkaner, översvämningar, torka och enorma skogsbränder har drabbat både människor och djur. Låt oss hoppas att 2018 blir ett år då vi på allvar tar beslut och genomför åtgärder för att vända på utvecklingen. Det är ett år då vi både i Sverige och internationellt har händelser som är viktiga för att påverka klimatförändringen.
I Sverige börjar det redan i februari då det av regeringen tillsatta klimatpolitiska rådet kommer med sin första rapport om hur målen i det av sju riksdagspartier överenskomna klimatpolitiska ramverket ska kunna nås. Ett av målen är att 2045 ska utsläppen inom landet vara nettonoll, dvs utsläppen av växthusgaser ska inte överstiga upptagen i skog, mark och vatten.
I maj går Klimatriksdagen av stapeln, där enskilda personers inlämnade motioner tas upp till röstning. Klimatriksdagen 2018 drivs i form av en partipolitiskt obunden organisation med stöd av stora delar av miljörörelsen, ett stort antal företag och enskilda. Syftet är att bidra till en bred folklig opinion för minskad klimatpåverkan och att klimat och hållbarhet ska bli viktiga perspektiv i valrörelsen. Även inför valet 2014 hölls en liknande Klimatriksdag i Norrköping. I år går den av stapeln i Stockholm. Fram till den 4-6 maj, då Klimatriksdagen hålls, kommer seminarier att hållas, artiklar att publiceras och utfrågningar av politiker att göras för att klimatutmaningen ska komma högt på agendan under valrörelsen.
Den 9 september kommer valen till riksdag, landsting/regioner och kommuner. De flesta partier uttrycker att klimatförändringen är vår tids ödesfråga. Vi får hoppas att frågan även får en framträdande roll i valrörelsen och att vi som väljare får tydliga besked vad de olika partierna avser att göra för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Här har vi nu även målen i det klimatpolitiska ramverket att utgå ifrån, då vi ska värdera partiernas klimatpolitik.
Internationellt ser vi med stor spänning fram emot en specialrapport från FN:s klimatpanel IPCC om nu världen ska klara av att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader, vilket är ett av Parisavtalets målsättningar. Den kommer i september.
FN:s klimatmöte COP24 i Polen i december är dock det som kommer att dominera 2018 internationellt. Då ska länderna komma överens om åtaganden som krävs för att uppfylla målen i Parisavtalet, det vill säga att den globala medeltemperaturökningen ska hamna väl under 2 grader och ansträngningar ska göras för att hålla ökningen under 1,5 grader. De ”icke bindande åtaganden” som länderna gjorde inför Parismötet pekar mot en uppvärmning på mellan 3 och 4 grader, vilket skulle få mycket stora negativa konsekvenser. Förberedelserna inför COP24 har redan påbörjats och kommer att pågå under hela året.
2018 är alltså ett år med starkt fokus på klimatet och hur vi ska vända på utvecklingen mot en allt varmare och farligare värld. Vi som enskilda medborgare har en viktig roll. Hur vi engagerar oss, agerar som konsumenter och vilka politiker vi väljer, påverkar hur framgångsrika vi kommer att bli för att skapa en bra tillvaro för våra barn och kommande generationer.