POLITISKA LANDSKAPET. “Det är just den här typen av retorik som i Frankrike utmynnat i ett regelrätt klasskrig och ett alltmer auktoritärt styre”, skriver Lisa Gummesson som är orolig över centerns och socialdemokraternas propaganda.
Sveriges regering är fälld. Ideologisk och sakpolitisk tydlighet har blivit ett krav. ”Mitten (läs nyliberalismen) mot extremerna”-retoriken fungerar inte längre i Sverige. Varken vänstern eller SD vill vara dörrmatta.
Jag jämför såklart med det politiska landskapet i Frankrike där en annan politisk ”mitt” sitter vid makten. Men i Frankrike är det så mycket enklare att spela center-kortet (”uteslut extremerna, rösta på oss!”) eftersom valet avgörs i en andra omgång med bara två partier. I Sverige finns tack och lov inte den möjligheten. Men det tycks S och C inte riktigt förstå. De verkar fortfarande tro att de är de goda mot de onda, vi mot dem.
När Stefan Löfven den 17 mars i år sa att ett regeringsskifte vore ett hot mot demokratin stack det i ögonen på de flesta. Visst, vi förstår vad han syftar på. SD. Men nej, folklig representation är inte ett hot mot demokratin. Däremot är ett parti som ser sig som det enda demokratiska alternativet ett hot. Häri ligger en ny typ av extremism. Extrem-mitten som tror sig stå över folkviljan. Typiskt macronistiskt.
I Frankrike ledde detta översitteri till en regelrätt revolution (gula västarna) som besvarades med enorm repression från regeringens håll. Med ursäkten att det är de vars åsikter som skiljer sig från den nyliberala makten som är ”extrema”. Oavsett om de kommer från vänster eller höger. Känns det igen? Jo, detta mantra har gått på repeat hos C. Men det är just den här typen av retorik som i Frankrike utmynnat i ett regelrätt klasskrig och ett alltmer auktoritärt styre som gör det mesta för att trycka tillbaka meningsmotståndare.
Stöd Opulens - Prenumerera!
Förmodligen är Sveriges valsystem tillräckligt starkt för att en liknande auktoritarism inte ska växa fram här. Likväl är C+S-retoriken skrämmande. Och med risk för att låta alarmistiskt är det är nog bra att även vi har i åtanke vad ekonomen Dani Rodrik så väl understrukit: demokratin hotas från två håll, dels av de ”illiberala demokratierna” och dels av de ”auktoritära liberalismerna”. Båda mynnar ut i auktoritära styren.
Det är just därför som det är glädjande att vänstern har klivit fram och krävt sin plats. (Eller tagit över sossarnas som stått tom sedan socialdemokratin började dö ut). Den här platsen är visserligen fortfarande liten och att S+C skulle sträcka ut en hand till V är lika otroligt som att Macron plötsligt skulle bli socialist. Men har V gått så här långt kan man bara önska att de inte ger sig genom att släppa igenom en ny ideologiskt ohållbar koalition, hur den än skulle kunna arta sig.
Och blir det extraval måste alla socialdemokrater välja sida nu. Vänstern eller extrem-mitten. Det borde vara enkelt. Kanske börjar det politiska landskapet äntligen ritas om. Tills på måndag kan vi åtminstone hoppas.
info@opulens.se
