KRIGSHETS. “Kriget om opinionen pågår och där är det viktigt att Kina och Ryssland utmålas som hot samtidigt som behovet av att soldater rekryteras till småskaliga operationer ökar. Där spelar Skavlan, Carina Bergfeldt, SVT och TV4 en viktig roll”, skriver Lars Borghem.
I slutet av februari var överbefälhavaren Micael Bydén gäst hos Carina Bergfeldt i SVT. Han pratade om den största upprustningen av det svenska försvaret i mannaminne och om hoten från Ryssland och Kina. Fredagen den 5 mars var det Petra Malms tur hos Carina Bergfeldt. Samtidigt pågår en serie på TV4, “Elitstyrkans hemligheter Sverige”, där Malm är utbildningsledare.
Programmet har en brittisk förebild i “Elitstyrkans hemligheter UK” (“SAS: Who Dares Wins” på Channel 4) som också visas i TV 4. Petra Malm har själv varit elitsoldat i tio år och i det svenska programmet får 18 kvinnor och män genomgå prövningar liknande de uttagstester som görs till ett elitförband som Kustjägarna i Sverige och SAS i UK.
I den brittiska versionen har Ant Middleton varit huvudinstruktör. Nyligen meddelade Channel 4 att man avbryter samarbetet med Middleton på grund av hans personliga uppträdande. Middleton har tjänstgjort som soldat i Nordirland, Makedonien och Afghanistan.
I sin bok “First Man In. Leading from the Front. Sniper. Soldier. Surviver.” beskriver han sina erfarenheter som krypskytt, soldat och överlevare. Han skriver om sina uppdrag i Afghanistan och när Petra Malm också berättar om ett uppdrag som handlar om att söka upp och oskadliggöra en talibanledare där, känner man igen sig. Kocken Tareq Taylor som sitter bredvid Malm säger gillande att livet börjar på andra sidan bekvämlighetszonen. Även vi hemma i tv-soffan skrattar och tycker att det låter klokt och lagom äventyrligt. Döden är frånvarande i ekvationen.
Ant Middleton var två gånger gäst hos Skavlan i SVT där han berättade om sitt arbete som soldat och som äventyrare. I april 2019 medverkade han tillsammans med Lars Løkke Rasmussen som då var statsminister i Danmark. På YouTube finns ett klipp från intervjun. Middleton berättar att han dödat många människor, att han inte upplever någon ånger, att det finns onda och goda människor i den här världen och att han själv är god. Fredrik Skavlan vänder sig till Rasmussen och säger att kriget i Afghanistan som vi pratar om, också är vårt krig och att Rasmussen har varit en av männen ”bakom skrivbordet”. Rasmussen förklarar att han är helt enig med Middleton när det gäller att dela in människor i onda och goda. Han övergår sedan till att berätta hur plågsamt det varit att behöva berätta för anhöriga att en son eller dotter dött i kriget i Afghanistan.
Samtidigt pågår krigen därute och människor dör varje dag.
När programmen hos Skavlan spelades in bedrev UK sju krig med SAS som en aktiv part och som till stor del var hemliga för allmänheten.
Genom upprustningen av det svenska försvaret, närmandet till den amerikanska och brittiska krigföringen och utnämnandet av Ryssland och Kina till huvudhot, måste tanken på ett kommande krig också säljas in med en personlig vinkel. Där har individer som Malm och Middleton och program som “Elitstyrkans hemligheter” en viktig roll att spela.
Samtidigt pågår krigen därute och människor dör varje dag. När oppositionen mot kriget i Vietnam växte i USA och liksäckarna som kom hem blev allt fler, avvecklade Richard Nixon utskrivningen av soldater och rekryterade en professionell armé. Andra länder har följt efter. På så sätt har krigen – för de som bestämmer över dem, och för oss som följer dem på avstånd – blivit mer opersonliga. Sedan 2001 har i genomsnitt 46 bomber och missiler släppts varje dag år efter år av USA:s militär. År 2019 släpptes i genomsnitt 20 bomber per dag i Afghanistan.
De som överlevde bomberna hade säkert bråttom att lämna sina trygghetszoner, eller hur Tareq Taylor, Petra Malm och Carina Bergfeldt? Men de som dirigerar missiler och drönare på order från ett skrivbord någon annanstans, kan sitta i en bunker på andra sidan jordklotet från de åtta länder USA just nu bombar. Det sker utan krigsförklaring eller någon som helst juridisk legitimitet. Det pågår då och då fåfänga försök i den amerikanska senaten att ändra på detta. Svenska politiker verkar bekymra sig ännu mindre om lagligheten i de krig som USA och UK deltar i än åtminstone några amerikanska politiker i kongressen.
Det som skiljer USA från länder som Ryssland och Kina är att det finns lagstiftning (till exempel Freedom of Information Act) som ger allmänhet och journalister rätt att få ut information. USA har också ett nationellt arkiv som många år senare och ibland också i närtid publicerar dokument som är viktiga för förståelsen av utrikespolitiska händelser. Men de stora medierna som New York Times, Washington Post, CNN och andra, eller deras efterföljare i Sverige som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet eller Sveriges Television, har i stort tyckt att de amerikanska och brittiska krigen har varit nödvändiga. De informerar i regel inte heller om lagligheten i krigföringen eller om små hemliga operationer som de Petra Malm och Ant Middleton har deltagit i.
Nyligen uttalade sig USA:s utrikesminister Tony Blinken på Twitter och sa att ”vi kommer aldrig att tveka när det gäller att använda våld när amerikanska liv och vitala intressen står på spel, men bara om vi följer våra värderingar och lagar och med det amerikanska folkets informerade samtycke” (”informed consent”). Blinken pratar inte om internationella lagar som gäller krig, eller om FN-resolutioner, utan om att USA anser sig ha rätten att använda våld helt utifrån den inhemska politiska situationen.
En stor majoritet av demokrater och republikaner i kongressen har i årtionden genom sina budgetar stött de amerikanska militärutgifterna, de 800 baserna runtom i världen, krigen och den militära aktiviteten i över 100 länder. Blinken vet att samtycket formas med hjälp av alla de dominerande medierna som är intimt sammanväxta med säkerhetsorganen, Wall Street, Silicon Valley och det militärindustriella komplexet.
När det gäller de pågående krigens verkningar finns ett projekt vid Brown University som heter Costs of War. Där finns statistik på vad de senaste tjugo årens krig betytt för antalet döda, sårade, traumatiserade och för alla som tvingats fly från sina länder eller inom sina länder.
När det handlar om antalet bombuppdrag och antalet ivägskickade drönare har både Pentagon och oberoende organisationer fört statistik. Men under Trumps sista år som president hemliggjordes bombningarna och Biden verkar ha följt Trump i spåren.
Carina Bergfeldt frågade Petra Malm: ”Vilka andra länder verkade du i?” som om det var ett gudomligt uppdrag hon utförde för ett högre syfte. Malm svarade att 70% av vad hon gjort under sina tio år i ”högriskländer” är hemligt. Den här typen av småskaliga operationer som kräver små förband av elitsoldater kommer att öka. Småskaligheten gör att de också kan göras mer hemliga. Om USA, UK och ibland även samarbetspartners som Sverige, har militär personal i Afghanistan, Iran, Irak, Syrien, Venezuela, Somalia och ett flertal andra länder i Afrika som inte allmänheten behöver ha reda på är det inte primärt för att vinna krig utan för att hålla konflikter igång. Många ser också en privatisering av militära operationer som en möjlig framtid.
USA har en stor militär närvaro i många afrikanska länder. Journalisten Nick Turse har länge bevakat utvecklingen och i en artikel i The Intercept 2019 skrev han om hur också Ryssland och Kina har ökat sin handel och sina kulturella avtryck men också har militära aktiviteter på kontinenten. I förhör i senaten har amerikansk militär beskrivit Rysslands och Kinas närvaro där som ondskefull och den amerikanska som välvillig. Här är vi tillbaka till resonemanget hos Skavlan med Ant Middleton och Lars Løkke Rasmussen. George W Bush, Tony Blair, David Cameron, Nicolas Sarkozy eller Ant Middleton må åberopa Gud eller försäkra alla om hur goda de är. Bakom sig har de lämnat ödelagda länder, korruption, hat och förbittring. De krig som har följt på attacken mot New York och Pentagon 2001 har stärkt extremismen i världen och försvagat de krafter som verkar för fred och demokrati både hemma och borta.
Alla ansvariga militärer i alla länder har insett att storskaliga krig där någon kan vinna kriget inte längre är möjliga. Om ändå ett omfattande krig i Europa eller i Stilla Havet bryter ut kommer det att ske av misstag. Men kriget om opinionen pågår och där är det viktigt att Kina och Ryssland utmålas som hot samtidigt som behovet av att soldater rekryteras till småskaliga operationer ökar. Där spelar Skavlan, Carina Bergfeldt, SVT och TV4 en viktig roll. Att de därmed också bidrar till försvaret av de pågående krigen och för rekrytering av soldater till nya krig är något som aldrig sägs rent ut.
info@opulens.se
